The aim of this qualitative study was to investigate the participants experiences of a parent support group and the effect of their participation on their parental role from a learning perspective. As the parent support group takes place as a group activity, the focus was on the individual learning processes which, in turn, are influenced by both the group itself as well as the leaders of the group. The empirical data was collected from a focus group interview with four mothers, and analyzed using empowerment and coping theories. Based on the participants´ narratives, the result showed that the parent support group had a great social and pedagogic effect on the participants. As a result of the received knowledge in the group from both leaders as well as from other participants, they felt less stressed and more confident in their parental role.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.

Syfte: Beskriva förberedande faktorer vilket kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn. Vidare var syftet att granska vilket urval de inkluderade artiklarna använt sig av.Metod: Beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien grundar sig på tjugotvå inkluderade artiklar. Tre stycken artiklar med kvalitativ ansats, sjutton stycken med kvantitativ ansats, samt två med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra områden vilka kan ha betydelse vid smärtsamma procedurer på barn framkom. Distraktion: ett effektivt verktyg mot oro och ångest.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier.

Det svenska samhället blir alltmer mångkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hälso- och sjukvård uppmärksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förståelse för individers kulturella värderingar är det svårt för vårdpersonal att förstå hur individers copingmönster påverkas vid ohälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hälsoövertygelser kan påverka människors copingmönster vid ohälsa. Till resultatet användes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var både kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades.

Alzheimer?s disease has increasing effects on the Swedish population. Now, about 90 000 swedes have been diagnosed with the disease. Many of these persons are cared for by someone close to them. The aim of this study is to increase understanding for the situation and experiences of the persons caring for their affected partner and to examine which support they are given by the public sector.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society?s means for helping persons in crisis..

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author?s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förståelse kring fenomenet sex som självskadebeteende. Självskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett självskadebeteende är inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). Däremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013). Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som självskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan användas som självskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) ångest och andra negativa känslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dåliga känslor. Individerna vänder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi.

Det finns få tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar brandmäns psykiska hälsa. Eftersom yrkeskategorin är särskilt stressutsatt är coping och anknytningsmönster intressanta fenomen att studera hos brandmän. Syftet med studien var att se om anknytningsmönster och copingstrategier har betydelse för den mentala hälsan hos denna grupp. En enkät delades till 42 brandmän, heltidsanställda vid en räddningstjänst i Sverige. Resultatet visade att anknytningsmönster har betydelse för den psykiska hälsan hos denna grupp brandmän, ett signifikant positivt samband fanns mellan otrygg anknytning och psykisk ohälsa.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.