Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar.Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller.Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt..

Tidigare forskning indikerar att en god lögnare håller sig så närasanningen som möjligt. I denna studie undersöktes om personer somljuger under ett simulerat förhör håller sig olika nära sanningen kringett scenario beroende på erfarenhet av lögn i förhörssituationer samtpå misstankegrad. I studien besvarade 90 deltagare mellan 19 och 64år öppna och riktade frågor i ett simulerat polisförhör. Deltagare utanerfarenhet av förhör kom signifikant närmare sanningen än de mederfarenhet. I resultaten återfanns dock ingen skillnad som enkonsekvens av misstankegrad.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hälsa, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstämningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, ålder, befattning och arbetstidsförläggning. Motionsgrad utgjorde således både beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkät till 300 medarbetare på ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hälsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lägre stress gav lägre sjukfrånvaro.

Den här rapporten baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys som identifierar de hälsoeffekter som uppkommer i och med ett förändrat klimat. Analysen pekar ut flera samhällsystem som kommer att påverkas av klimatförändringarna men som kan anpassas med hjälp av samhällsplaneringen. Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts närmare då tillgången till rent dricksvatten är grundläggande för allt mänskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten från Mälaren. Forskning visar dock att Mälarens vattenkvalitet hotas av klimatförändringarna. Den pågående havsnivåhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i Mälaren.

Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet är en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock på en komplexitet utifrån parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förståelse genom kommunikation och hur deras relation är. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer från olika organisationer.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga..

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och förstå unga killars komplexa förhållande till uttryckande av känslor av sårbarhet och hjälp. Författarna har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra killar i 20-års åldern om hur de dels reagerat på vänners avvikande beteende och även hur och vilka känslor de kan uttrycka för djupa respektive ytliga vänner. Detta har analyserats och tolkats med hjälp av Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet. Resultaten som framkom var att killar pratar om känslor endast med djupa vänner. Djupa vänner har de tillit till och där behöver de inte bevisa sin manlighet på samma sätt som bland ytliga vänner.

Spel roar människor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del människor i både spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som värdefull i detta sammanhang är vilka attityder människor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, går det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrån hur attityder uppkommer, attitydförändring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkätundersökning med 48 stycken deltagare har använts för att uppnå detta.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras på 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvårdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvätska. Däremot finns en negativ attityd vid användandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och när handhygiensmedel ej finns lättillgängligt. Personalens attityder påverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares åsikter gällande handhygien.

Frågeställningen som denna uppsats är avsedd att besvara är ifall offentlig sektor är tillväxthämmande för en stat, samt om en inkomstgaranti för individerna i en stat är tillväxthämmande. Denna frågeställning besvaras genom konstruerandet av en tillväxtmodell. Det nya elementet, som huvudsakligen är avsett för att klargöra effekterna av de studerade fenomenen, är införlivandet av en variabel som representerar interaktionsfrekvensen hos agenterna i ekonomin. Interaktionsfrekvensen är i sin tur ett resultat av dekommunikationsmedel som står agenterna till buds och hur mycket marknaden är reglerad. Den primära slutsatsen att dra från modellens dynamik är att en offentlig sektor har en negativinverkan på en stats ekonomiska tillväxt, om än validiteten i slutsatsen begränsas på grund av arbetets teoretiska karaktär..