Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden.

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse kring kommunala säkerhetschefers uppfattning om social oro och vilka åtgärder de anser sig kunna vidta. Syftet är också att analysera om åtgärderna kan leda till positiv eller negativ säkerhet i samhället. Eftersom studiens syfte är förståelseinriktat har en kvalitativ forskningsansats valts där empiriinsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att alla respondenter anser att social oro är en realitet idag och att händelserna som skett fram till idag kommer att fortsätta. Några respondenter anser också att social oro kan få betydligt värre konsekvenser än vad det hittills har fått.

Ett problematiskt förhållande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero på de normer och ideal som individen förväntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs också avflertalet värderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie är att utforska om,och i så fall hur, kroppsuppfattningen påverkar relationen till ätande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet användes frågeställningar som rörde kroppsuppfattning och ätmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrån ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkät.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt ätande eller att ha negativa känslorkopplat till ätande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom även att det var någotvanligare att tjejer hade negativa känslor kopplat till ätande.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar.

Bakgrund:Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra.

Denna studie fokuserar på yrkeskunnandet på Barn - och fritidsprogrammet, ett av gymnasieskolansyrkesprogram. Programmet utbildar till yrken inom pedagogiska och sociala yrkesområden samtinom fritids- och friskvårdssektorn och har yrkesutgångar som väktare, personlig assistent,elevassistent, personlig tränare, barnskötare och personal inom boende för personer medfunktionsnedsättning. Eleverna uppmanas att skaffa sig både en yrkesexamen ochhögskolebehörighet.Inom en socialkonstruktionistisk ram och med en diskursteoretisk ansats studeras huryrkeskunnande konstrueras. Studiens empiri utgörs av styrdokument, informationsmaterial ochgymnasieskolors hemsidor. Syftet med studien är att öka förståelsen för yrkeskunnandet på nyaBarn - och fritidsprogrammet.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Undersökningar visar att många människor är negativt inställda till islam. Syftet med denna underökning är att ta reda på vilken bild eleverna har av islam före respektive efter religions-undervisningen om islam, samt att se om elevernas bilder har förändrats.För att ta reda på detta har jag i två gymnasieklasser delat ut en enkät, dels före och dels ef-ter undervisningen.Slutsatser som jag har kommit fram till genom min undersökning är att antalet elever som uppgav att de är positivt inställda till islam ökar från 13 % till 17 %. I det stora hela anser jag att elevernas föreställningar har blivit mer positiva. Därmed har undervisningen i skolan bi-dragit till att minska främlingsfientlighet och intolerans..

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-bilden med en pojke och den andra såg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen påverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt välmående, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, påverkade förmågan att leva självständigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde känna sig ensamma, isolerade, rädda och oroliga. Det påverkade även deras humör och sinnesstämning.

Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina.

Ett företags årsredovisning är oftast intressenternas och framförallt ägarnas enda sätt att få en uppfattning om företagets aktuella ekonomiska ställning och i viss mån av den framtida. Därför gäller det att den ger en så rättvisande bild som möjligt. Ett sätt att få företagen att tydliggöra denna är införandet av den Europeiska standarden IFRS. Vi valde att studera hur införandet av IAS 19, kan medföra ändrat agerande hos företagsledning angående redovisningen av ersättningar till anställda. IAS 19 har införts i Sverige dels genom ändringar i Årsredovisningslagen, och dels genom Redovisningsrådets rekommendation 29.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas av klubbarnas prestationer på planen i hänsyn till matchresultat. Delsyftet är att se om andra faktorer som är länkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförändringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen tillämpar en eventstudie-metodologi där eventperioden är satt till dagen efter eventet och där estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall täcker insamlad data information kring 1060 matcher från 12 olika lag under åren 2011-2013. Data används för att mäta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstått i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vändningar, anormal målskillnad och förväntningars effekt på den avvikande avkastningen.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.