Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering på redovisningsområdet har lett till attinternationella normbildande organ har fått en större betydelse. IASB är en sådan organisationvars normer och regleringar är numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.Medlemsländerna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar värdeförändringar på materiella anläggningstillgångar är enhetliga.Materiella anläggningstillgångar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnläggningstillgångar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anläggningstillgångar utgören omfattande del av tillgångsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron på denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för många former av placeringar. Det ställerfrågan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till mer förståelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillämpningen av IAS 36 vid en lågkonjunktur.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att välja mellan att tillämpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sätt att gestalta den ekonomiska verkligheten påett inkorrekt sätt i syfte att öka framtida resultat, är att belastaresultaträkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktäriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora Nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder då företaget inte skulle förmå att nå upp till uppsatta vinstmål.Syfte: Kartlägga hur investerare identifierar tecken på big bathNedskrivningar.Fastställa huruvida förmodade big bathNedskrivningarpåverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella påverkan, eller uteblivna påverkan, på investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka är tillämpare av de finansiella rapporterna. Därefter harmaterialet används som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att investerare primärtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (Nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort Nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Bakgrund och problem: Goodwill har länge varit en omdiskuterad post i företags balansräkningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten år 2008. År 2005 infördes IFRS 3 för att förbättra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvärv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje år men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istället göra årliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och värdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansräkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jämföra hur de har gjort sina Nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi även se hur företagens redovisning av goodwill har påverkats.Avgränsningar: Denna undersökning omfattar bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.

 Bakgrund: Sedan den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i Sverige tillämpa reglerna i IFRS vid upprättande av årsredovisning. Det innebär att goodwill inte längre ska skrivas av med samma belopp varje år över dess nyttjandeperiod, utan anses istället ha obestämbar nyttjandeperiod och ska testas minst årligen för nedskrivningsbehov. I och med denna regelövergång har den svenska redovisningen anpassats till den internationella och syftet är bland annat att öka jämförbarheten mellan bolag i olika länder. I en studie av Gauffin och Thörnsten (2010) kunde de visa att amerikanska noterade bolag skrev ned 30 procent av total goodwill under 2008, medan svenska noterade bolag endast skrev ned 1,5 procent. 2008 var ett år som i mångt och mycket präglades av en finansiell kris och påverkade bolag i både USA och Sverige.

Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för noterade koncernföretag inom EU; IFRS/IAS. Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av i vilken utsträckning svenska koncernbolag anpassat valda delar av sin redovisning efter regelverket IFRS 3. 23 svenska koncernbolags årsredovisningar, noterade på den nordiska börsens Large Cap-lista har legat till grund för empirin. Slutsatserna är att koncernerna överlag visat sig vara bra på att uppfylla upplysningskraven i samband med nedskrivningstest av goodwill. Med ett enda undantag har samtliga upplysningskrav uppfyllts av åtminstone 50 % av företagen.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Många studenter väljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter väljer att läsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen få en högre konkurrenskraft på arbetsmarknaden jämfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen på arbetsmarknaden är hög då utbildningsnivån är högre än den varit förut och det blir allt svårare att utmärka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiområdet får högre lön än de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende på att de söker högre tjänster. Samtliga alumner anser även att det är en fördel att ta en dubbelexamen.

Bakgrund och problem: Med en bakgrund i den rådande lågkonjunkturen och det faktum att goodwill enligt IFRS måste prövas för nedskrivning då interna och externa indikationer visar på behov därav, väljer författarna att studera vilka antaganden kring nedskrivningsprövning som görs av företagen. Skillnader i antagandena testas mellan åren, samt mellan grupper beroende på huruvida nedskrivning gjorts eller ej. På så vis önskar författarna urskilja om Nedskrivningar går att förutspå genom att studera antaganden i årsredovisningar, eller om företagen själva påverkar dem för att uppnå önskat resultat.Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de antaganden som gjorts vid nedskrivningsprövning skiljer sig mellan år, respektive beroende på om nedskrivningsprövningen lett till nedskrivning eller ej.Metod: De företag som omfattas av studien är företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Efter urvalet där företag utan goodwill elimineras, återstår 43 företag för vilka årsredovisningarna studeras och datainsamling görs. Studien följer en kvantitativ metod, vilket innebär att numerisk data behandlas och en analytisk undersökningsansats, för att identifiera och förklara samband mellan de antaganden som görs.Resultat och slutsatser: Studien visar att nedskrivningsbeloppet ökar från 2007 till 2008 men också att variablerna tillsammans påverkar om nedskrivning sker eller inte.