Syftet med denna studie var att se vad användare med kognitiva funktionsnedsättningar ansåg problematiskt vid användning av IT-system och föreslå anpassning. Detta för att bidra till ökad användarvänlighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Enligt hjälpmedelsinstitutet är de anpassningar som sker i dagsläget enbart fokuserade på att förbättra för personer med fysiska funktionshinder såsom exempelvis nedsatt syn eller rörelsehinder. Kognitiva funktionsnedsättningar är en försämrad förmåga att använda sina förmågor jämfört med personer utan kognitiva nedsättningar. Intervjuer genomfördes med respondenter som hade en konstaterad kognitiv nedsättning.

Syftet för vår uppsats är att undersöka om hur mor- och farföräldrarnas livskvalitet påverkas av att inte ha ett väl fungerande umgänge med sina barnbarn.Kontakt togs med föreningen ?Forum för mor- och farföräldrar? (FMF) där många av medlemmarna har en problematik med umgänget med sina barnbarn. För att inte bli begränsade till ett fåtals berättelser använder vi oss av en kvantitativ metod i form av ett enkätformulär med kryssfrågor. I denna ombeds de svarande att kryssa i det svar som passar bäst in på deras nuvarande situation. Svaren från de enligt oss mest intressanta frågorna analyseras med varandra i sökande efter statistiskt signifikanta sambandVårt resultat visar att frågorna var för sig indikerar att majoriteten av medlemmarna har en nedsatt livskvalitet och upplever att sänkningen har samband med umgängesproblematiken.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse.I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan.

Bakgrund: Åldrandet är en individuell process som upplevs olika av olika personer. Förändringar i åldrandet kan i stor utsträckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förändringar beskrivs ofta i form av förluster så som nedsatt rörelse förmåga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smärta och trötthet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva förekomst och betydelser av att ha smärta och trötthet hos äldre personer mellan 60-96 år samt att undersöka om personer med smärta upplever trötthet i större utsträckning än de personer som inte upplever smärta. Metod: Data från SNAC Blekinges befolkningsdel har använts (n=1372).

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas.Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell.Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer.

Det största folkhälsoproblemet bland kvinnor är hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor är underrepresenterade bland patienter som får behandling i form av CABG-operation . CABG-operation är ett stort kirurgiskt ingrepp som innebär påfrestningar och en stor förändring i livet. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av livskvalitet efter CABG-operation. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie, en metod för att sammanställa alla vetenskapliga arbeten inom ett specifikt område.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hospatienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistruktureradeintervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna istudien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt.Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar iaktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hurpatienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinneuppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien.

Cancerrelaterad smärta är inget enhetligt begrepp, den kan ha både nociceptiv (smärta från sinnesceller i vävnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. Smärta kan dessutom ha inslag av oro, ångest och depression vilket förstärker smärtupplevelsen. På detta sätt kan smärtan leda till dålig sömn, inskränkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmåga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smärtbehandling har vid cancerrelaterad smärta. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

Sett utifrån ett historiskt perspektiv har utvecklingen av soldatens utrustning skett relativt långsamt. Dock har utvecklingen under det senaste decenniet gått fort framåt. I början på 2000-talet konfronterades flera länder av behovet av att utveckla soldaten och dennes personliga utrustning. Därför startade många länder egna framtida soldatsystemsprojekt. Tillgången till ett C4I-system är något som alla framtida soldatsystemsprojekt har gemensamt.

Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.