Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individers psykiska hälsa påverkar tilliten till sjukvården samt ett antal övriga samhällsinstitutioner, i det här fallet polisen, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Vidare undersöktes om tidigare kränkningar samt tidigare negativa erfarenheter hade påverkan på tilliten. Materialet som låg till grund för studien var insamlat av Statistiska Centralbyrån, och rörde individers levnadsvillkor. För att analysera resultatet användes Giddens (1996), Sztompkas (1999) samt Barbalets (2009) teorier kring tillit och hur tillit mellan individer skapas och kan minskas. Tidigare forskning inom området har även hjälpt till i tolkning av resultat.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av lidande hospatienter med psykossjukdom. Metod: Fenomenografisk ansats med semistruktureradeintervjuer. Resultat: Analysen av det insamlade materialet visade att sjuksköterskorna istudien uppfattade lidande hos patienter med psykossjukdom på tre kvalitativt skilda sätt.Med synen observerade sjuksköterskorna patientens fysiska förändringar, förändringar iaktivitet och självdestruktiva handlingar. Genom hörseln uppfattade sjuksköterskan hurpatienten talar, ber om hjälp eller ger uttryck för att inte förstå sin sjukdom. Med sitt luktsinneuppfattade sjuksköterskorna att patienten hade slutat sköta sin hygien.

Cancerrelaterad smärta är inget enhetligt begrepp, den kan ha både nociceptiv (smärta från sinnesceller i vävnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. Smärta kan dessutom ha inslag av oro, ångest och depression vilket förstärker smärtupplevelsen. På detta sätt kan smärtan leda till dålig sömn, inskränkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmåga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smärtbehandling har vid cancerrelaterad smärta. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

Sett utifrån ett historiskt perspektiv har utvecklingen av soldatens utrustning skett relativt långsamt. Dock har utvecklingen under det senaste decenniet gått fort framåt. I början på 2000-talet konfronterades flera länder av behovet av att utveckla soldaten och dennes personliga utrustning. Därför startade många länder egna framtida soldatsystemsprojekt. Tillgången till ett C4I-system är något som alla framtida soldatsystemsprojekt har gemensamt.

Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang.

Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks..

Att drabbas av kroniska bensår innebär för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande ålder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensår. Bensår går inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensår. Denna studie baserades på 13 vetenskapliga artiklar.

Inom sjukvården omhändertar sjuksköterskor dagligen svårt skadade personer. Detta innebär olika stressmoment som kan leda till att sjuksköterskor både psykiskt och fysiskt mår dåligt och måste lära sig att hantera detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer. Vi har analyserat 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser efter att ha omhändertagit svårt skadade personer resulterade i fem kategorier: Att det medförde nedsatt självkänsla, utanförskap och otrygghet, Att inte kunna slappna av, Att inte bli bekräftad kan leda till hopplöshet och ibland missbruk, Att förberedelser och erfarenheter är viktiga och Att vara kompetent.

Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödåtgärder för personer med funktionsnedsättning, med målsättningen att ge dessa en större möjlighet till anställning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjälpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanställningar samt hur dessa används. Stödåtgärder och hjälpmedel är avgränsade till det ansvarsområde som arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har använts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rättigheter inom arbetsrätten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av målgruppens möjligheter.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv, obotlig sjukdom som drabbar allt fler människor i Sverige och övriga världen, framförallt beroende på tobaksrökning. Sjukdomen påverkar människans andningsfunktion vilket leder till begränsning av hur kroppen kan användas och ett ökat beroende av andra för att klara av sin vardag. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden är en litteraturstudie av vårdvetenskapliga kvalitativa artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Friberg (2006).

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet.