Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vårt solsystem stämmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I våra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjälp kan uppfatta i fråga om vad som rör sig eller ej. Hur påverkas eleverna av de dagliga uttryck som de får höra sedan de är mycket små, och har de en möjlighet att med skolans hjälp förändra dessa tankesätt?Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av elever i skolår 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden är mellan de elever som inte har erhållit någon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnått de mål för fysik som skolverket har ställt upp.Eleverna som deltog i studien valdes slumpmässigt ur respektive klasser.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna är att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?närahändelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.