När en kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig.

Genetik är ett erkänt komplicerat ämne att undervisa i. Ett flertal studier visar att elever har svårt att ta till sig den oerhörda mängd begrepp, modeller och teorier som genetiken presenterar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns tydliga problemområden i genetikundervisningen på gymnasiet sett utifrån ett högskoleförberedande perspektiv. Utrustas inte eleverna med tillräckliga kunskaper eller har universitetslärarna för höga förhoppningar om studenternas ingångskunskaper? En genetikkurs på universitetet blev föremål för min studie där jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökte frågan.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Sammanfattning_____________________________________________________________________Författare: Magnus Andrén och Jani LyyskiTitel: ?Jaha, vad skall vi hitta på idag? Och kanske något annat imorgon?? - En kvalitativ studie av idrottsföreningars arbete med vision, verksamhetsidé och mål.Växjö universitet Antal sidor: 96_____________________________________________________________________InnehållSyftet med detta arbete är att studera strategibegreppen vision, verksamhetsidé och mål, kritiskt granska idrottsföreningars arbete med dessa begrepp samt ge förslag på utvecklingsmöjligheter.Följande frågeställning har legat till grund för att uppnå syftet:? Vilka teorier finns gällande begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur arbetar idrottsföreningar med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?- Hur utformas dessa begrepp?- Hur implementeras dessa begrepp?- Hur genomsyras verksamheten av begreppen?? Vilka skillnader/likheter finns mellan litteraturen och idrottsföreningars arbete med begreppen vision, verksamhetsidé och mål?? Hur kan idrottsföreningar utveckla dessa begrepp och få in dem i sin verksamhet?Rapporten skrivs inom ramen för Coaching och Sport Management programmet vid Växjö universitet och riktar sig till idrottsorganisationer som strävar efter att antingen hitta ett verktyg för att ge föreningen en röd tråd eller att skapa intressanta resonemang kring valda begrepp inom strategiområdet. Vidare anser vi att arbetet passar styrelser och ledning i föreningar men också den enskilde medlemmen.Arbetet inleds med en problemformulering där vi presenterar vår hypotes. Detta mynnar sedan ut i en metoddel vilket kan ses som operationen i arbetet. Relevant litteratur och teori presenteras i förhållande till idrottsföreningar i nästkommande kapitel.I resultatet har det framkommit att idrottsföreningar använder begreppen slumpartat, inaktivt, på olika nivåer och utan profilering.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet är att studera hur elever tillämpar naturvetenskaplig kunskap på vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna använder sitt vardagliga språk och den teori de lärt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning på dessa områden presenteras tillsammans med teorier om lärande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever där undersökningens huvudmål har varit att se hur eleverna utvecklat sin förståelse rörande frågor om fotosyntes och nedbrytning när de gått från grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga språk förändras i någon utsträckning. Resultatet har sedan jämförts med en nationell utvärdering av skolans naturvetenskapliga undervisning där samma frågor användes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap än de spontant visar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta for att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast..

I vårt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförståelse i årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med särskild fokus på mångtydiga begrepp som betyder en sak i vardagsspråket och en annan sak i skolspråket. Undersökningen har genomförts i två delar, dels genom enkäter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lärare kan arbeta för att hjälpa eleverna bemästra det matematiska språket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mångtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna närmast..