Syftet med studien är att få större insikt i hur pedagoger kan hjälpa sina elever att få motivation till eget musicerande och spelglädje. Med en fenomenografisk utgångspunkt och genom kvalitativa intervjuer där fyra träblåslärare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn på hur de ser på sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgår tydligt att viktiga källor till motivation är mål, samspel, grupptillhörighet och jag-kan känsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhållande till begreppen motivation och didaktik..

Vi vet alltför lite om hur teknikämnet gestaltas i skolan och ännu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag är utbildad förskollärare men arbetar i nuläget dels på en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt på teknikkurser riktade till lärare på ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i ämnet teknik riktad till förskollärare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, där jag arbetade som lärare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svårighet med teknikämnet medan de inte fysiskt visade detta.

De snabba förändringarna i dagens arbetsliv gör att det ställs ökade krav på den anställdes förmåga att lära och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien är att analysera några personalvetares egna uppfattning om sina förutsättningar och hinder för lärandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det är flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. påverkar deras lärande och utveckling av kompetens..

The purpose of the present study has been to explore if there is an agreement between people about what to call real country music. Three Swedish people who are interested in country music have described this music by means of interviews. The interviews have been analysed and compared with literature dealing with country music, and the result of the study presents three conceptions: authenticity, simplicity and contextual comprehension. The conclusion is that there seems to be some common views about what real country music is but that these conceptions are not defined in exactly the same way by different people..

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande.

Titel: ?Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen? -Lärare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: Vårterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lärares beskrivning gällande sina arbetssätt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkätintervjuer av lärare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkäterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LärareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrågade lärarna i vår undersökning använder både aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. Användningsområdena är många och personligtutarbetade och anpassade till lärarnas eget arbetsätt. Samtliga mediekategorier används av ett par av lärarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier används av alla de tillfrågade lärarna. Det arbetssätt som är vanligast är att man arbetar med medier, det vill säga använder medier som ett verktyg.

This work is about Cuban music and my relationship to it. My study contains two different parts. In the first one I try to give a short summary of Cuban music history. The second part is about possibilities and problems that can arise in the meeting with foreign cultures. I have focused on three themes: Music and respect, cultural encounters and travelling, and communication.

I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlätta bemötandet mellan vårdare och patient och därigenom åstadkomma lärande i riktning mot en förbättrad hälsa. I detta fall begränsas undersökningen till tandvården och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvård och munhälsa krävs det att tandhygienister lyckas nå ut med sin information och i visa fall få patienten att ändra på sitt beteende. Det är då det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

This thesis tries to describe the use of mathematics in some workplace tasks. In particular the math corresponding to subjects of high school math courses B, C and D, is identified. Furthermore, the study attempts to analyze the nature of the way in which this math comes to use. This is represented by six different competences. Interviews with five (5) professionals, within different areas, are the main sources of information for this study.

Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

I uppsatsen skildrar gymnasieelever och gymnasielärare vid ett omvårdandsprogram sin skolvardag. Uppsatsens fundament utgörs av en omfångsrik empirisk undersökning främst baserad på ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna kompletteras med observationer vilka ligger till grund för en miljöbeskrivning som visualiserar kontexten.En av slutsatserna är att varken elever eller lärare är tillfreds med rådande situation vilket innebär att samtliga efterfrågar förändring. Undersökningen visar också att elever och lärare inte lierar sig med varandra i sin strävan efter en meningsfull skolvardag utan är benägna att skylla problemen på varandra..