I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om Naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om Naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av Naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på Naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av Naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom Naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

I dagens samhälle är det nästan nödvändigt med kunskaper inom Naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hänga med i samhällslivet. Det krävs kunskaper för att kunna delta i samhällsbeslut som handlar om forskning, hälsa, miljö, teknik och miljö och många yrken kräver att man har djupa kunskaper om Naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa ämnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhället kräver och vad skolan utbildar för.Syftet med den här undersökningen är att undersöka olika alternativa metoder som lärare kan använda vid undervisning av Naturvetenskapliga ämnen för att skapa ett ökat intresse för dessa ämnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med två erfarna pedagoger som undervisat inom dessa ämnen på grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de två lärarna blandar många olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem är att själva känna nyfikenhet och inspiration för det de gör för då kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det Naturvetenskapliga kunskapsområdet och hur dessa påverkar den Naturvetenskapliga verksamheten bland barn i åldrarna 5-7 år. Vi har själva under våra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de Naturvetenskapliga ämnena, som vi mött av hos lärarna i de tidigare åldrarna. Därför utförde vi en studie där vi intervjuade 10 lärare, verksamma bland barn i den aktuella åldern och använde oss av frågor som rörde hur de upplevde ämnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det Naturvetenskapliga kunskapsområdet är viktigt att arbeta med, men att endast ett fåtal anser att Naturvetenskap är något mer än biologi. Den Naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolår 1 är i stor utsträckningen endast inriktad på biologi, ett fåtal arbetar djupare inom hela det Naturvetenskapliga kunskapsområdet..

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett Naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, Naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till Naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket Naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att Naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket Naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen Naturvetenskapliga begrepp eller Naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för Naturvetenskapliga begrepp och Naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det Naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för Naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för Naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

Abstract Blomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till Naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett Naturvetenskapligt utforskande.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett Naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, Naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till Naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket Naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att Naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket Naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Denna studies syfte är att undersöka förskollärares tankar kring Naturvetenskapen i förskolan. Studien är kvalitativ och vi intervjuar förskollärare för att få fram hur deras erfarenhet och föreställningsvärld ser ut beträffande Naturvetenskapen i förskolan. Ett av läroplanens mål för förskolan är att utveckla barns förståelse för sin omvärld och enkla Naturvetenskapliga fenomen där arbetet ska ha sin utgångspunkt ur barnets perspektiv. Det är förskollärarens ansvar att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för Naturvetenskap och teknik. Studien visar att majoriteten av förskollärarna tänker kring Naturvetenskapen som något de finner i barns vardagliga aktiviteter utifrån deras intresse och nyfikenhet. Utifrån detta förhållningssätt hittar de tillfällen att synliggöra Naturvetenskapliga fenomen. Förskollärarna anser att Naturvetenskap synliggörs först och främst genom att vara ute i skogen.  Upplevelser i naturen engagerar alla sinnen där naturmaterial har stor betydelse för att fånga barnens intresse att undersöka och forska vidare. I undersökningen framgår att förskollärarna saknar en djupare kunskap i det Naturvetenskapliga ämnet för att utnyttja fler situationer till Naturvetenskapligt lärande.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de Naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de Naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med studien grundar sig på målet och uppdraget, med Naturvetenskaplig koppling, i Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp Naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lärande i stort och deras utveckling av förståelse för Naturvetenskap specifikt samt studier hur läroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar på hur förskollärare uppfattar och definierar uppdraget och målet samt hur de utformar verksamheten för att realisera läroplanens intentioner. Studien tyder på att uppdraget och målet är förhållandevis svårt att definiera och att det främst är delarna att värna om naturen och växter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förståelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla Naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av målet och uppdraget prioriteras bort på grund av bland annat bristande resurser och att lärarna upplever uppdraget och målet som svårtolkat..

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av Naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna.

Arbetet syftar till att öka kunskapen om elevers vardagsföreställningar om evolutionen och kunskaper om Naturvetenskapens uppbyggnad. Elever kommer till skolan med sin egen uppsättning av erfarenheter med vilka de sedan tolkar världen som, i vissa fall, kan leda till vardagsföreställningar. Eftersom evolutionsavsnittet kan vara ett känsligt ämne ville jag även undersöka elevernas inblick i hur kunskapen om Naturvetenskap genereras då detta är en viktig del för att kunna förhålla sig till olika fakta som presenteras, till exempel evolutionsteorin. För att få reda på ovanstående frågor använde jag mig av en enkät med efterföljande intervjuer av utvalda elever. Både enkäterna och intervjuerna visade på att det finns vardagsföreställningar om evolutionsprocessen hos eleverna och att de flesta eleverna inte har någon större kunskap om hur Naturvetenskapen är uppbyggd.

Under flera års tid har den internationella undersökningen PISA visat att finska elever har bäst resultat i Naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Dessa resultat gjorde att vi begav oss till Finland för att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom de finska elevernas goda prestationer i Naturvetenskap. Med hjälp av lärarintervjuer, enkätstudier samt observationer ville vi få svar på våra frågor. Studien visar på flera möjliga framgångsfaktorer bl.a. lärarutbildningens utformning, goda resurser samt läroplanens tydliga målformuleringar..

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för Naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.