I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger har till teknik samt hur deras förhållningssätt påverkar teknik som innehåll i förskolan. Studien är även fokuserad på vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska få uppleva teknik i förskolan.Metoden är kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger från 8 olika förskolor.Resultatet visar på en nyfikenhet till ämnet men samtidigt en stor osäkerhet om vad teknik egentligen innebär eftersom teknik inte synliggörs tillräckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist på kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men även vilket material som erbjuds och hur det används är ett hinder.I diskussionen uppmärksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvärld..

Den reviderade läroplanen för förskolan trädde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollärarna om hur de har upplevt läroplanens reviderade mål i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mål till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade fem förskollärare. Förskolan ingår sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebär att förskolan är politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och läroplanen. Förskollärarna är de som förväntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollärare på det sättet är inte så enkelt för det innebär att en förändring måste ske i deras arbetssätt.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man kan öka elevers intresse för ämnet teknik då man arbetar temainriktat med VA-system i deras närmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i år nio vid Svansteins Centralskola i Övertorneå Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, där de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mätmetoder vi använde oss av var enkäter, intervjuer samt observationer. Vår undersökning visar att ett temainriktat arbetssätt inom teknik bidrar till att öka elevers intresse för ämnet teknik..

Den 1 juli 2011 träder en nyläroplan för förskolan i kraft. Det finns nu ett tydligare fokus pånaturvetenskap i läroplanen än vad som funnits tidigare. Syftet med dennastudie är att undersöka pedagogers inställning till de reviderade målengällande naturvetenskap, för att sedan se vilka chanser som finns förimplementering. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjueroch enkäter. Totalt 38 pedagoger har deltagit och gett sin uppfattning om hurdet naturvetenskapliga arbetet i verksamheten kommer förändras och vilkaförutsättningar de anser kommer behövas.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman..

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

A query using telephone interviews of technology teachers teaching the course "Teknik, Människa, Samhälle", a core course of the technique programme at the swedish gymnasium..

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsområdet och hur dessa påverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i åldrarna 5-7 år. Vi har själva under våra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga ämnena, som vi mött av hos lärarna i de tidigare åldrarna. Därför utförde vi en studie där vi intervjuade 10 lärare, verksamma bland barn i den aktuella åldern och använde oss av frågor som rörde hur de upplevde ämnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsområdet är viktigt att arbeta med, men att endast ett fåtal anser att naturvetenskap är något mer än biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolår 1 är i stor utsträckningen endast inriktad på biologi, ett fåtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsområdet..