Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar pÄ internet. Materialet vi anvÀnde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 Är med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som anvÀns i studien Àr diskurspsykologi vilket Àr en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrÄn begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen pÄ sjukdomen anorexia nervosa utgÄr ofta frÄn ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istÀllet ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrÄn kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Den arabiska vÄren Àr ett uttryck som kom att anvÀndas i svensk media under revolutionerna som Àgde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/vÄren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmÀrksamhet i medierna och mÄnga ledare behandlade Àmnet i svensk press under denna period. FramstÀllningen av hÀndelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kÀmpade mot illvilliga despoter samt VÀstvÀrldens förhÄllningssÀtt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förÀndringar i Nordafrika har pÄverkat sÀttet som media framstÀller regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framstÀllningen av Orienten, och nÀr nu tillfÀlle gavs att fÄ studera detta ur en ny angreppsvinkel vÀcktes vÄrt intresse.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Detta arbete tar upp begreppen etik och moral samt hur etiska teorier kan anvĂ€ndas för att analysera ett visst handlande. BĂ„de generella etiska teorier samt en etisk modell/teori, kopplade till arbetet som offentlig tjĂ€nsteman, tas upp för att se pĂ„ fallstudien ur ett etiskt perspektiv. Fallstudien Ă€r en hĂ€ndelse som utspelade sig pĂ„ Gotland under sommaren 2009. Det var ingen vanlig storm som drabbade ön i Östersjön utan en vĂ€ldigt intensiv ?mediastorm?.DĂ„varande landshövding Marianne Samuelsson och storföretagaren Max Hansson var de tvĂ„ huvudaktörerna.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara Är 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis Àr betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största kÀllan till piratkopierade varor, och Kina Àr vÀrldsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjÀrde dag i Kina.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet Àr sÄledes Àven att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen stÄr inför.Uppsatsen Àr hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssÀtt.

Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

SAMMANFATTNING Titel: Könsstruktur & lönesamtal Författare: Anna Carlbrant, Erica Jönsson och Lisa Nilsson Handledare: Marie Aurell och Marie Hemming, BTH Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC007 Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att förstÄ om och i sÄ fall hur könsstrukturen förÀndras eller upprÀtthÄlls med tillÀmpning av lönesamtal som en del av individuell lönesÀttning. Metod: För att kunna uppnÄ syftet med vÄr uppsats valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade kvinnorna i den organisation vi besökte. Slutsats: Vi har kommit fram till att lönesamtalet kan ses som bÄde möjlighet och hinder för kvinnorna beroende pÄ yttre faktorer och individens beteende. Den faktor vi ser som avgörande för att förÀndring av könsstrukturen ska kunna ske Àr graden av medvetenhet om könens betydelse i organisationen hos bÄde ledning och anstÀllda..