Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen för hur kuratorer inom vuxenhabiliteringen och barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler förhÄller sig till och arbetar med gravida kvinnor med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Avsikten var Àven att undersöka likheter respektive olikheter mellan yrkesgrupperna. För att genomföra studien anvÀnde vi kvalitativ metod. Vi intervjuade tvÄ barnmorskor pÄ mödravÄrdscentraler och tre kuratorer inom vuxenhabiliteringen. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av de teoretiska perspektiven normalitet, juridisk diskurs och emotionell diskurs.

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Titel TillĂ€ggsarbete ? Vilket regelverk Ă€r gĂ€llande rĂ€tt i kommersiella förhĂ„llanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i HandelsrĂ€tt, 15 hpFörfattare Fredrik HĂ„kanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord TillĂ€ggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjĂ€nstlagenProblem Köp av tjĂ€nster för reparationer och tillĂ€ggsarbeten har lĂ€nge skapat problem för bostadsrĂ€ttsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjĂ€nster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrĂ€ttsföreningar. Ett problem blir dĂ„ nĂ€r ÄTA-arbeten fĂ„r utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra vilka regler som gĂ€ller vid ÄTA-arbeten och köp av tjĂ€nster vid kommersiella avtal, alltsĂ„ nĂ€ringsidkare till nĂ€ringsidkare.Metod Vi anvĂ€nder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rĂ€ttsfall frĂ„n HD. UtifrĂ„n detta kommer vi att beskriva vĂ„r tolkning av lagtexten för att förstĂ„ bakgrunden till paragraferna, alltsĂ„ den rĂ€ttsdogmatiska metoden.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Syftet med föreliggande undersökning Àr att undersöka huruvida förÀldrars förestÀllningar gÀllande förÀldraledighet stÀmmer överens med verkliga förutsÀttningar, eller om det finns en skillnad dÀremellan. Mer specifikt har det undersökts om det Àr de allmÀnna förestÀllningarna gÀllande hindren för mÀns förÀldraledighet som styr eller om det Àr de faktiska förhÄllandena som styr uttaget. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ empiri dÀr datainsamlingen skett genom ett tillgÀnglighetsurval med enkÀt som mÀtinstrumentet.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har teori inom omrÄdet förÀldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehÄller en presentation av förÀldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vÄr förstÄelse och har Àven varit den ram utifrÄn vilken enkÀtfrÄgorna konstruerats.Resultaten frÄn empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar pÄ frÄgestÀllningen ska kunna ges.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda innebörden av ett företags rĂ€tt till domstolsprövning och en rĂ€ttssĂ€ker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rĂ€ttighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att visa hur dessa rĂ€ttigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna har inom EU:s rĂ€ttsordning. De mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna Ă€r ett rĂ€ttsomrĂ„de i stĂ€ndig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra vĂ€rldskriget. Även inom EU har skyddet för grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rĂ€ttspraxis, vilket har gett upphov till rĂ€ttighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikrafttrĂ€dande utgör mĂ€nskliga rĂ€ttigheter en primĂ€rrĂ€tt inom EU och EU Ă€r Ă€ven skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket Ă€nnu inte har skett.

Den nya försÀkringsavtalslagen (NFAL) trÀder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften Àr att stÀrka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebÀr ett tvÄng för försÀkringsbolagen att ingÄ avtal med den som önskar en försÀkring. Ett försÀkringsbolag skall sÄlunda inte kunna neka en ansökan om försÀkring om det inte föreligger ?sÀrskilda skÀl?.

Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Syfte med studien Àr att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, sjÀlva beskriver egna och andras krav pÄ att ÄtergÄ till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

I den hÀr studien har jag fokuserat pÄ unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett Äsidosatt Àmne i Sverige, Àven om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt fÄ nÄgra tjejers eget perspektiv pÄ sitt bloggande och blogglÀsande. För att uppnÄ detta har jag genomfört en medieanalys dÀr ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande Àr ogiltigförklarande och ofta nedsÀttande, men med vissa öppningar dÀr tjejerna fÄr agens och trovÀrdighet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur homosexuella mÀn konstruerar förÀldraskap i ett samhÀlle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberÀttelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för förÀldrar oberoende av kön och sexuell orientering.FrÄgestÀllningarna Àr:Hur konstruerar homosexuella mÀn förÀldraskap i förhÄllande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhÄller sig homosexuella mÀn till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mÀns förÀldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgÄngspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet bestÄr av sju semistrukturerade intervjuer med Ätta homosexuella fÀder.

En meandrande Ä Àr en miljötyp som bidrar till hög biologisk mÄngfald. I mÄnga fall har dessapÄverkats av mÀnniskan genom utrÀtning och uppdÀmning av det flödande vattnet, vilket harsÀnkt de biologiska vÀrdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer pÄ att göra en del av denmeandrande MoraÄn i SödertÀlje till ett naturreservat. DÄ samlad, detaljerad dokumentationom omrÄdet saknades och Än Àr utpekad som ett sÀrskilt kÀnsligt omrÄde med hÀnsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms lÀn, gjordes dÀrför i maj 2010 enbiotopkartering. UtifrÄn berÀkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekomrÄden, uppvÀxtomrÄden samtstÄndplatser.