Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör.

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt.

Sedan flera årtionden tillbaka är vattenbruk den livsmedelssektor som växer allra snabbast. Det finns dock få exempel på vattenbruk som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att se på vattenbruket som en del av lösningen på många problem kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske är det här som fysiska planerare med strävan efter en holistisk syn på hållbarhet kan skapa förutsättningar för synergieffekter när vattenbruk och hållbar stadsplanering integreras? Den urbana efterfrågan på billig mat förstör planeten, då det moderna jordbruket hotar den biologiska mångfalden och bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.