I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige är begränsad. De data som finns kommer ofta från SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor är mer omsorgsfullt skötta jämfört med praktiska planteringar. Finns alltså en risk för överdriven optimism om trädslagets produktion. Det behövs därför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel är flera, bland annat kort omloppstid, hög tillväxt och ökande priser på energived.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 7,5 hp, 2014.

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Jag valde ämnet ?marktäckare för hållbara planteringar? då det finns en efterfrågan hos anläggare och kommuner på marktäckande växter som har lång hållbarhet och låga skötselkrav. Dessutom ville jag utöka min kunskap inom växtanvändning då jag kommer att ha nytta av det i min yrkesroll som trädgårdsdesigner och rådgivare. Syftet med arbetet har varit att ta reda på de faktorer som spelar in för att man ska få ett långvarigt resultat i en plantering med marktäckande växter. En sammanställning på tio arter som ofta ger ett lyckat resultat och som skulle kunna användas till att kombineras tillsammans har gjorts. Då det har varit svårt att få tag i relevant information genom litteraturstudier har jag även gjort en fältstudie och intervjuer. Fältstudien gjordes på Splendor Plants försöksodling där en del av försöken är på just marktäckande växter.

Staden, en miljö där människan över decennier har satt sina spår. De förändringar vi har tvingat på städerna har gjort att klimatet där kan variera kraftigt inom ett litet geografiskt område. Ofta finns det flera artificiella faktorer som t.ex. varmluftsutsläpp och gatubelysning som inte kan återfinnas i en naturlig miljö. Detta påverkar ståndortsförutsättningarna i en rabatt och bidrar till att det i många fall skapas väldigt extrema miljöer.

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten.

En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

Hantering av regnvatten på ett hållbart sätt är en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta städer. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsättningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, främst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med särskilt fokus på träd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter på Østerbro förhåller sig detta småskaliga projekt till ett större sammanhang.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

Under början av 1900-talet började forskning om hybridisering av olika poppelarter. Forskning har skett i flera länder som Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och USA. En av de mest framstående korsningarna är klonen OP 42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa), vilket också är den mest använda i Sverige. Det finns ungefär 78 miljoner hektar med poppel på i världen, Sverige står för en liten del med drygt 2000 hektar.

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.