Sökresultat:
919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 51 av 62
Historiskt möte mellan lÀrare och elev i modern stil : En studie om tvÄ undervisningsformer för att ge eleverna bÀttre förutsÀttningar att lyckas
Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Ăr det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Ăr nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.
AnstÀlldas attityder till jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete : - En studie gjord pÄ en mansdominerad arbetsplats
Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.
MÄr du bra? : en studie om klassrummets fysiska arbetsmiljö
Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt mÄnga olika klassrum och förskolor dÀr miljön har sett mycket olika ut. Det har ocksÄ varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lÀrare och barn trivts pÄ sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi pÄverkas av vÄr arbetsmiljö. Eftersom bÄde elever och lÀrare vistas mÄnga timmar varje arbetsdag i klassrummet Àr det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlÀrningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet Àr att fÄ en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i VÀstra Götalands lÀn.
Hattholmen - en stadsdelsförvandling i Karlskrona
Karlskrona Àr unikt i Sverige genom sin geografiska placering i kustlandskapet
med de begrÀnsningar det ger för framtida utvidgningar. Centrala Trossö ligger
i en Ànde av staden och under flera Ärhundraden har staden bara kunnat vÀxa in
över land. NÀr mÄnga stÀder pratar om stadsformer som ?rund stad? och
?bandstad? har Karlskrona en form av ?tÄrtbitsstad? med centrum i spetsen och
resten av staden i nordöstlig riktning.
Staden strÀvar efter att behÄlla Trossö som centrum, men har idag problem med
att allt fler bor lÀngre och lÀngre frÄn ön.
Kalvars beteende vid dagligt upprepad ko-kalv-separation
Separation av ko och kalv Àr idag en omdiskuterad frÄga inom svensk mjölkproduktion, sÄvÀl konventionell som ekologisk. Meningarna gÄr isÀr om vid vilken Älder kalven bör separeras frÄn kon ? omedelbart efter födseln eller först efter rÄmjölksperioden dÄ kalven Àr 3-4 dagar gammal. Hos vÄra domesticerade nötkreatur Àr ko-kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare Àn den skulle göra naturligt. I naturen Àr avvÀnjningen en process över flera mÄnader dÀr kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmÀngd till den slutliga avvÀnjningsÄldern pÄ 8-11 mÄnader.
Fotbollskillar och sociala tjejer : om förÀldrars konstruerande av kön
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur förÀldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frÄgestÀllningar som skall hjÀlpa uppfylla syftet Àr: (1) Hur talar förÀldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar förÀldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever förÀldrar att pojkar och flickor ges samma förutsÀttningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar förÀldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?MetodMetoden för uppsatsen Àr en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande ? varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor ? klubbens förutsÀttningar. Urvalet har varit fem förÀldrar till pojkar, fem förÀldrar till flickor i tolv-fjortons Är Älder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frÄgor för att inbjuda till rika spontana resonemang.
Analys av arbete med hjÀlp av IKTbaserad undervisning via Tragetons modell för lÀs- och skrivinlÀrning
I forskning som finns att tillgÄ stÄr det att det ofta Àr mer naturligt att lÀra sig skriva före att lÀsa. I skrivandet vÀljer eleverna sjÀlva vad som ska stÄ i texten medan i lÀsningen sÄ Àr det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att anvÀnda sig av vÀlbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehÄlla, för barnet, mindre kÀnda eller helt obekanta ord En trygg lÀrandemiljö Àr viktig dÀr barnen fÄr möjlighet att kÀnna att de utvecklas och lÀr sig saker pÄ egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stÀrks i sin sjÀlvkÀnsla medan en elev som tidigt fÄr uppleva motgÄng i lÀs- och skrivinlÀrningen fÄr ofta en negativ sjÀlvbild vilket pÄverkar elevens uppfattning om skolan och skolgÄngen. AnvÀndandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.
Att skriva sig till lÀsning pÄ datorn : en studie av Arne Tragetons metod i en mÄngkulturell skola
Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.
ÂHur pĂ„verkar dietĂ€rt nitrat muskelfunktionen och Ă„terhĂ€mtningen vid styrketrĂ€ning? : En pilotstudie i samarbete med Karolinska Institutet och Ă strands laboratoriet.
Forskning om mÀnniskans fysiologi och hur den fungerar uppdateras dagligen. Inom idrottens vÀrld testas nya som gamla, naturliga som onaturliga preparat och trÀningsmetoder kontinuerligt, allt för att optimera en idrottares prestation. Ett Àmne som det forskas mycket om idag Àr kvÀvemonoxid och dess pÄverkan i kroppen. FrÄn att ha tolkats som ett skadligt Àmne i kroppen har det gÄtt till att möjligen kunna hjÀlpa hjÀrtsjuka patienter och Àven optimera idrottsutövande. KvÀvemonoxid bildas i kroppen naturligt med hjÀlp av syre, men det kan Àven bildas utan syre genom intag av nitrat som hittas i mÄnga grönsaker.
LÀrares svenskundervisning utifrÄn elevers inlÀrningsstilar i de tidiga skolÄren
Det finns forskning som hÀvdar att undervisningen bör grunda sig pÄ den enskilde elevens personliga inlÀrningsstil och den hÀrstammar frÀmst frÄn USA. En del svenska forskare försöker ocksÄ lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den hÀr undersökningen grundar sig dÀrför pÄ om ovanstÄende forskning frÄn USA anvÀnds av svensklÀrare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlÀrning (inlÀrning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsÀttningar (LÀrarnas Riksförbund, 2005).
Kognitiva övningar för trummisar - En studie i hur trumsetselever pÄverkas av expressiva samt mentala övningar och vilken inverkan mentala övningar och förberedelser har för professionella trummisar
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur trummisar kan lösa mentala blockeringar i sitt musikutövande. I mitt arbete vill jag belysa vikten av expressivt spel och vikten av mentala aspekter i musikutövandet. Det Àr viktigt att arbeta med mentala "övningar" precis som det Àr viktigt med praktiska övningar. Musiker vÀrmer ofta upp fysiskt inför en spelning men hur mÄnga vÀrmer upp mentalt? Mina forskningsfrÄgor Àr: - Hur kan man pÄverka trumsetselevers musikaliska utveckling med hjÀlp av expressiva och mentala övningar? - Vilken roll spelar mentala övningar och förberedelser för professionella trummisar? Jag har intervjuat tvÄ etablerade trummisar och trumsetslÀrare, en vid musikhögskolan i Malmö och den andra en verksam trummis i Stockholm och före detta lÀrare pÄ Musikhögskolan i Malmö.
Granskning av faktablad om leopardgecko (Eublepharis macularis) och skÀggagam (Pogona ssp.) som distribueras i djuraffÀrer i Sverige.
Syftet med denna studie var dels att se hur stor andel, av de djuraffÀrer som sÀljer ödlor, som delar ut faktablad till kunder som köper en ödla. Dels undersöktes i vilken grad den information som bör finnas i ett faktablad enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2005:8, saknr L80), om villkor för hÄllande, uppfödning och försÀljning m.m. av djur avsedda för sÀllskap och hobby; 3 kapitlet 3 § var representerad i faktabladen. De faktablad som granskades var skrivna för leopardgecko respektive skÀggagam, vilka var de vanligaste ödlearterna i de djuraffÀrer som ingick i studien.Leopardgeckon Àr en marklevande, nattaktiv ödla som lever i Afghanistan, Irak, Iran och nordvÀstra Indien. SkÀggagamen Àr ocksÄ marklevande, men tar sig ibland upp i trÀd för att sola.
Second skin - en studie i jeansnörden syn pÄ jeans
Jeansmarknaden idag i Sverige Àr prÀglad av hög konkurrens med mÄnga olika aktörer somverkar dÀr. De senaste Ären har en speciell kundgrupp vuxit fram vilka kallas jeansnördar.Dessa konsumenter och deras syn pÄ jeans Àr i dagslÀget inte kartlagt vilket dÀrförhuvudsyftet med studien. Under studien har vi kommit i kontakt med ett svenskt jeansföretagvid namn Pace Jeans som vi intervjuade och fick dÀrigenom hjÀlp med att identifiera personersom kunde hjÀlpa oss att uppnÄ vÄrt syfte. Genom att stÀlla oss frÄgan hur företaget ser pÄjeansnörden och hur det hÀr skiljer sig frÄn hur den faktiska konsumenten Àr. HuvudfrÄgan fördenna studie Àr vem jeansnörden Àr och hur denne ser pÄ jeans.
HÀstens behov av social kontakt - hur tillgodoser man den? : ett arbete med att ta fram en bedömningsvÀgledning, utfört pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn
Den 1 augusti 2009 trÀdde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2007:6) om hÀsthÄllning, saknr. L101, i kraft. HÀr anges det att hÀstar ska fÄ sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krÀvs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? InnebÀr det att alla hÀstar mÄste hÄllas i flock? Eller rÀcker det med en annan hÀst i hagen bredvid? GÄr det bra att hÄlla hÀsten ihop med andra djurarter? Och i sÄ fall vilka djur? Eller rÀcker det med mÀnsklig kontakt? FrÄgorna blir mÄnga, bÄde för hÀstfolk i allmÀnhet men ocksÄ för lÀnsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frÄgan.
UtvÀrdering och optimering av sidoströmshydrolysen vid Duvbackens reningsverk
I Sverige förekommer strikta krav pÄ fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fÀllning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. FÀllningskemikalier Àr dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ pÄverkan pÄ miljön vid tillverkning och transport. StrÀngare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som pÄ ett effektivt och miljövÀnligt sÀtt kan rena avloppsvatten frÄn nÀringsÀmnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en vÀl fungerande biologisk fosforavskiljning Àr tillgÄngen till kolkÀlla i form av flyktiga fettsyror (VFA).