Sökresultat:
919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 24 av 62
Nutritionsrelaterade problem i den palliativa vÄrden-en litteraturstudie
Palliativ vÄrd blir vanligare i takt med en Àldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande Àr starkt kopplat till palliativ vÄrd vars syfte Àr att lindra lidande för patienter och nÀrstÄende. Nutritionsrelaterade problem förstÀrker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och nÀrstÄende.Syftet med studien var att belysa omrÄdet nutrition vid palliativ vÄrd och öka förstÄelsen för de nutritionsrelaterade problem som kan uppstÄ i den palliativa vÄrden och som pÄverkar patient, nÀrstÄende och sjuksköterska.Uppsatsen Àr genomförd i form av litteraturstudie dÀr datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för Àmnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet Àr sammanstÀllt utifrÄn tre perspektiv: Patienten, nÀrstÄende och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.
Social delaktighet : en litteraturstudie med fokus pÄ elever i grundskolan
Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.
Information, stöd och förtroende : En litteraturstudie om vad nÀrstÄende önskade i mötet med sjuksköterskan i en akutsituation
Bakgrund: NÀr en akutsituation uppstÄr och en person blir medvetandesÀnkt sker mötet oftast tillsammans med nÀrstÄende. Sjukhusmiljön för nÀrstÄende kan upplevas skrÀmmande och obehaglig. Situationen för nÀrstÄende kan bli energikrÀvande och mötet med sjuksköterskan blir centralt. Syfte: Syftet var att beskriva vad nÀrstÄende till en medvetandesÀnkt person i en akutsituation önskade i mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes.
Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan
ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.
RÀnta pÄ lÄn frÄn moderbolag till dotterbolag : Ett naturligt steg i rÀttsutvecklingen
PÄ grund av de gÄngna Ärens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vÀnda sig till koncernintern finansiering. PÄ grund av transaktionernas komplexa karaktÀr och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissÀttningsomrÄde. Koncerninterna lÄn mellan bolag i intressegemenskap Àr ett internprissÀttningsomrÄde dÀr det i dagslÀget rÄder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid faststÀllandet av rÀntenivÄn pÄ koncerninterna lÄn. Detta Àr en avgörande frÄga dÄ implicit support pÄverkar ett bolags kreditvÀrdering och dÀrmed rÀntenivÄn.Den svenska rÀttsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att DiligentiamÄlet avkunnades. I DiligentiamÄlet behandlade HFD frÄgan om en rÀnta som ett svenskt dotterbolag betalat pÄ ett lÄn frÄn sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.
"Det Àr en kvinnogrej, alla klarar av det" : En feministisk analys av kvinnors berÀttelser om traumatiska förlossningar
Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.
Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel
En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.
Motivation hos gymnasiekillar : Sju elevers tankar
Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft bestÄr av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika Àmnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i Ärskurs 2 eller 3 intervjuats som sÀger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrÄn sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men tvÄ bytte till samhÀllskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera pÄ gymnasiet och de flesta hade tankar pÄ fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vÀltaliga och kunde sÀtta ord pÄ sina kÀnslor och med klarhet presentera sina tankar.
Skola, livsstil och ungdomsbrottslighet - En sjÀlvdeklarationsundersökning som behandlar samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, livsstilsrisk och deras brottslighet.
Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.
Ansvar, elevinflytande och delaktighet : En studie om hur lÀrare och elever uppfattar inflytande och delaktighet i skolan
SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.
Hur pedagoger i förskolan arbetar för att stimulera barns intresse för skriftsprÄk
Studien Àr en kvalitativ undersökning pÄ tre olika förskolor. Syftet Àr att undersöka hur fem förskollÀrare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftsprÄk hos förskolebarn i Äldrarna 1-6 Är, hur dessa pedagoger upplever att barn lÀr sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftsprÄk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssÀtt skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lÀr sig. Arbetet med skriftsprÄk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.
Helhetssyn i ÄtgÀrdsprogram : ibland Àr det svÄrt att se skogen för alla trÀd
Syftet Àr att kartlÀgga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med ÄtgÀrdsprogram. FrÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ i arbetet Àr:Hur ser arbetsgÄngen ut kring ÄtgÀrdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?Hur beskrivs ÄtgÀrder pÄ individ-, grupp-, och organisationsnivÄ?Eftersom vi bÄda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av sÀrskilt stöd sÄ kÀndes det naturligt att vÀlja att fördjupa oss i arbetet kring ÄtgÀrdsprogram. Med tanke pÄ att vi lÀser till specialpedagoger sÄ tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förvÀntade helhetssyn. Vi förvÀntade oss att hitta ÄtgÀrder frÀmst pÄ individnivÄ och vÄgade inte hoppas pÄ att hitta sÀrskilt mycket pÄ grupp- och skolnivÄ.
Pedagogers tankar om den fria leken
De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.
Patienters upplevelser av beröring inom cancer- och palliativ omvÄrdnad
Beröring Àr ett universellt sÀtt att kommunicera pÄ och ettnaturligt och medfött beteende. Beröring inom omvÄrdnadinnehÄller fysiska, emotionella, sociala och spirituelladimensioner, vilket kan ses som ett holistiskt synsÀtt. Syftetmed studien var att belysa patienters upplevelser av beröringinom canceromvÄrdnad och palliativ omvÄrdnad. Studiengenomfördes som en litteraturstudie dÀr 11 artiklaranalyserades. Resultatet visade att beröring huvudsakligenledde till ökat vÀlbefinnande och förbÀttrad livskvalitet.Patienter upplevde att de kÀnde sig bekrÀftade som en helmÀnniska och inte enbart som en sjuk kroppsdel.
Den gemensamma omsorgen: ett samarbete mellan anhöriga och
personal vid sÀrskilda demensboenden
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur samarbetet mellan anhöriga och personal fungerar, för att det pÄ bÀsta sÀtt ska komma brukaren tillgodo. Studien omfattade Ätta personer, fyra anhöriga som Àr/var barn till brukare pÄ demensboenden och fyra personal frÄn tvÄ olika boenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena information, pÄverkan och deltagande. I intervjusvaren framkom att anhöriga och personal ansÄg att samarbetet fungerar/fungerade tillfredsstÀllande. Anhöriga som var framÄt och aktivt försökte pÄverka omsorgen hade goda möjligheter till medinflytande över omsorgen om den nÀrstÄende.