SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem.

Denna rapport syftar till att belysa på vilka sätt vistelsen på stationärvårdsavdelningen kan påverka katten. Den berör på vilka sätt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan främja eller ha en negativ inverkan på patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel får inte bara ett försämrat fysiskt tillfrisknande från den åkomma som är orsaken till dess vistelse på stallavdelningen utan belastas även mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det är också enklare och säkrare för personalen på stallavdelningen att hantera en katt som känner sig trygg än en som på grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstånd.

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

BAKGRUND:Att känna trygghet samt att våga visa sina känslor och kunna sätta ord på dem är viktigt förbarn. Om pedagoger i förskolan lär barnen att samtala om känslor som till exempel rädslaredan tidigt i barndomen kan det leda till att det blir naturligt för barnen att tala om dennakänsla även när de blir äldre. Som pedagog är det viktigt att ha kunskap om vilka rädslor somkan finnas vid olika åldrar och hur barnen gör vid rädsla. I läroplanen för förskolan står detbland annat att barn ska kunna känna trygghet samt ges möjlighet att uttrycka och bearbetasina känslor.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad pojkar och flickor i åldern 3-5 år är rädda för och vad de görvid rädsla.METOD:Undersökningen omfattar 19 kvalitativa intervjuer. I vår undersökningsgrupp har barn iåldrarna 3-5 år från två olika förskolor ingått.RESULTAT:Resultatet som vi kom fram till visade olika rädslor som fanns hos barnen i dessa åldrar ochhur de gjorde vid rädsla.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature.This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature.The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work?The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

Astract: Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare identifierade och tillgodosåg de behov elever med matematiksvårigheter har. Som metod valde vi kvalitativa intervjuer med frågor som hade strukturell utformning. Vi gjorde ett slumpmässigt urval av skolor i närliggande kommuner och begränsade oss att göra åtta intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Resultatet blev att lärare bemötte elever med matematiksvårigheter på olika sätt. Skillnaderna fanns i vilken omfattning de arbetade med konkret material, gav dem mer tid i form av grupptimmar och arbetstakt för att hinna befästa kunskapen samt tillgång till speciallärare.

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå.

Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn på naturvetenskap påverkar barnens förståelse och kunskaper om växter i närområdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrågor som ger oss möjlighet att undersöka och svara på syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn på en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrån vårt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om naturvetenskap.

Företags tillgångar i form av relationer, har i tidigare studier berörts och påvisats vara viktigavärdedrivare och därmed av betydande värde för företag. För att värdet av ett rörelseförvärvkorrekt ska återspeglas i redovisningen i de finansiella rapporterna har standarden IFRS 3tagits fram. Standardens syfte är att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.I denna studie har Europeiska företag som genomfört förvärv, och som sedan år 2005redovisar enligt IFRS, undersökts. Ett urval av rörelseförvärv har analyserats i syfte attkartlägga huruvida företagen allokerar förvärvets köpeskilling, och därmed specificerar ettvärde, till immateriella tillgångar och specifikt till posterna för kund- ochleverantörsrelationer. Studien dokumenterade i 34 % av de observerade förvärven redovisadetillgångar i form av kundrelationer.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers syn på och hur de arbetar med rim och ramsor för barns språkutveckling. För detta syfte har följande frågeställningar formulerats: - Vilka metoder använder de intervjuade pedagogerna för att träna barns språk? - Vilka syften med och åsikter om rim och ramsor har de intervjuade pedagogerna? - Hur och när använder de intervjuade pedagogerna rim och ramsor i verksamheten? För att nå syftet med studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie på två förskolor där tre pedagoger på respektive förskola intervjuades. Det gjordes även en mindre observation på respektive förskola. Tidigare forskningen ger olika signaler angående rim och ramsors betydelse för barns språkutveckling och ökade språkmedvetenhet men är alla eniga om dess möjlighet till lustfylld aktivitet för barn. Resultatet visade en stor skillnad vad gäller förskolornas användning av rim och ramsor. På den ena förskolan använde sig pedagogerna av rim och ramsor frekvent och säger sig ha gjort så under alla år.