Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste årtionden ökat drastiskt och är idag en av de största medicinska utmaningarna samhället står inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga användning av antibiotika som präglat både sjukvård och djuruppfödning i många år. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och är svårkontrollerbara. Den här litteratursammanställningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till människor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrån utsläpp av resistenta bakterier från djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostäder.

Det svenska samhället är i hög grad invävt i världen utanför. Det som är viktigt hos oss är ofta lika viktigt hos andra. Världen har blivit mindre samtidigt som medvetenheten om världen som en enhet har vuxit. För Sveriges del har det varit den Europeiska unionen som stått i centrum för diskussionen om den nya världen. Medlemskapet i EU har fått det svenska samhället att delta i ett nytt regel- och idésystem, vilket har lett till omfattande konsekvenser och förändringar.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

SyfteSyftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.MetodDet empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ?snöbollsurval? fick jag tag på en lämplig intervjukandidat.

I Sverige förekommer strikta krav på fosforrening av avloppsvatten och detta har bidragit till att kemisk fällning har kommit att dominera som reningsmetod för fosfor vid svenska avloppsreningsverk. Fällningskemikalier är dyrt för reningsverken att köpa in och ger negativ påverkan på miljön vid tillverkning och transport. Strängare reningskrav har ökat behovet av nya reningsmetoder som på ett effektivt och miljövänligt sätt kan rena avloppsvatten från näringsämnen utan att kostnaderna för reningen blir för stora. Biologisk fosforavskiljning (bio-P) utnyttjar mikroorganismer som naturligt kan ackumulera fosfor i sina celler. En kritisk faktor för en väl fungerande biologisk fosforavskiljning är tillgången till kolkälla i form av flyktiga fettsyror (VFA).

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.

Den intracellulära protozoon Neospora caninum är en viktig orsak världen över till abort hos nötkreatur. De exakta bakomliggande mekanismerna till abort är omdiskuterade och sambanden verkar vara komplexa. Immunförsvar hos såväl moder som foster har en roll i patogenesen. Denna litteraturstudie syftar till att se vilken roll immunförsvaret har under dräktigheten och vid uppkomst av abort till följd av en neosporainfektion. Många olika hypoteser kring aborterna har lagts fram och merparten av dessa visar att tidpunkten för när infektion sker är avgörande för utfallet av dräktigheten.

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Mycket av vårt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i Skåne. Samtidigt befinner sig många skånska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostäder är stort. Städernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer då ofta i konflikt. Jordbruksmarken är en ändlig resurs, som är viktig för mänskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgångar och för de naturliga ekosystems funktioner, men även för människornas behov av rekreation. I Miljöbalken benämns jordbruk vara av nationell betydelse.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Boglundsängen, ett tätortsnära naturreservat i Örebro. Boglundsängen ligger cirka två kilometer norr om Örebro centrum och är ett öppet våtmarkslandskap med ett rikt fågelliv. Det fanns en önskan från kommunen om att förbättra tillgängligheten till området och på så sätt locka dit fler människor. Boglundsängen ligger nära bebyggelse och skulle kunna ha ett stort värde för de boende runtomkring. Men trots det centrala läget är det inte många människor som använder området idag och få örebroare vet om att det finns.

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats.

Göta Kanal är för många människor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. Färre vet att den byggdes som handelsled och för att säkerställa den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under åren 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militärer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfångar dementerar denna uppsats.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrävande i förhållande till sin kapacitet i jämförelse med föregående modeller. Detsamma gäller också nya diagnostiska verktyg inom sjukvård, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltså på olika håll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgångspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras på aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. människor och däggdjur.

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.