FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.

FrÄn och med vÄren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjÀlper dem framÄt i strÀvan att uppnÄ mÄlen. Syftet med det hÀr arbetet, Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna sjÀlva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förÀndras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda pÄ det genomför jag intervjuer med sex lÀrare i grundskolan, frÄn förskoleklass till Ärskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lÀrarna pÄ sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjÀlpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lÀrarna Àr ocksÄ medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att krÀva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att anvÀnda modern teknologi Àr det oftast deras nivÄ som man utgÄr ifrÄn vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig anvÀnder modern informationsteknologi dÄ de saknar bÄde kunskap och tillgÄng. MÄnga av dessa personer Àr Àldre vuxna som inte fÄtt en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter dÄ de anvÀnder teknik som för medelsvensken Àr vardaglig. Genom intervjuer och anvÀndartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens anvÀndande av informationsteknologi.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av sjÀlvskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner fÄr för medlemmarnas identitetsskapande pÄ ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. TvÄ diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras sjÀlvskadebeteende pÄ skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan bÄda diskurserna.

Hur kan polisen anvÀnda media för att förebygga brott? Vad fÄr man, som polis, sÀga till media? Vill media anvÀndas som en lÀnk mellan allmÀnheten och polisen? Polisen kommer allt lÀngre ifrÄn allmÀnheten och som en naturlig följd fÄr allmÀnheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi anvÀnda medierna för att motverka bristen pÄ information till allmÀnheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfÀllen. Den utbildning vi fÄr pÄ skolan om Àmnet Àr, enligt mig, otillrÀcklig och det finns Àven lite information om hur vi ska förhÄlla oss till media.

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

I den palliativa vÄrden ses döden som en naturlig hÀndelse som varken ska skyndas pÄ eller fördröjas. För personer som Àr sjuka kan det upplevas som skrÀmmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja kÀnna sig trygg och förstÄdd i vÄrden samt att förbereda sig sjÀlv och familjen inför döden.

Fysisk aktivitet Àr nÄgot som skulle kunna motverka det vÀxande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att sjÀlvförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera trÀningsbeteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg pÄverkar frekvensen av regelbundet trÀningsbeteende och om Älder och kön pÄverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats pÄ trÀningsbeteende liksom stickprovet hade stor Äldersvarians till skillnad frÄn tidigare studier inom Àmnet. En enkÀtundersökning gjordes pÄ tvÄ gym i Stockholm med 80 deltagare.

Att verka med ett militÀrt förband i subarktisk miljö Àr krÀvande dÄ det alltid finns en naturlig fiende nÀrvarande ? den stÀndiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit nÄgot om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utvecklande ledarskap Àr en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger pÄ kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

Denna rapports syfte Àr att analysera vilka samband det finns mellan niondeklassares kunskaper om orsakerna till klimatförÀndringar och geografilÀroböckers förklaringar till klimatförÀndringar. De metoder som har anvÀnts för att komma fram till resultaten Àr: insamling av litteraturdata, analys av litteraturdata, enkÀtundersökning och analys av enkÀtresultat. De flesta av geografilÀroböckernas förklaringar till klimatförÀndringar Àr att orsaken Àr tvetydig. Majoriteten av eleverna erhÄller sin information om klimatförÀndringar frÄn media och likasÄ instÀmmer de flesta av eleverna ocksÄ delvis till att media, lÀrare och deras geografilÀrobok Àr pÄlitliga kÀllor. Eleverna Àr dock kluvna till orsaken till klimatförÀndringar ? Àr det en antropogen och/eller naturlig process? Resultaten av denna rapport visar att elever utvecklar sitt miljömedvetande, men pÄ vilket sÀtt detta sker Àr inte entydigt..

The aim of our study was to examine Swedish crime reporters? approach to the social medium Flashback. Our main focus was the crime reporters? use of the medium Flashback, and attitude towards their own use of media ethics in relation to the medium Flashback.Flashback as a medium is not obliged to any media ethics and lacks a legally accountable publisher. In the search for information about committed crimes people tends to visit Flashback for the information that the traditional media cannot offer.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen pÄ förskolan och i förskoleklass samt om lÀrarna har nÄgra förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det Àr en kvalitativ studie dÀr enkÀter har besvarats av lÀrare i tvÄ olika kommuner och sedan anvÀnts i vÄr datainsamlingsmetod. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning och lÀroplaner gÀllande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstÄr i trÄnga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken nÀr vuxna ej Àr nÀrvarande. Resultatet visade Àven att det Àr stora barngrupper vilket leder att barnen ofta fÄr lösa sina konflikter sjÀlva.

SammanfattningKÀngurumetoden (KMC) innebÀr att bÀra nyfödda barn direkt mot en mÀnniskas hud. Detta pÄverkar barnet pÄ olika sÀtt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars upplevelser med att vÄrda sitt nyfödda barn med kÀngurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet frÄn tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

Att anhöriga skall nÀrvara under pÄgÄende hjÀrt- och lungrÀddning Àr ettrelativt nytt begrepp inom svensk sjukvÄrd. Det finns fÄ studier utfördainom detta omrÄde i Skandinavien. De studier som finns har framföralltgenomförts i USA men det finns Àven en del studier utförda i Europaoch Asien. Studierna belyser mestadels positiva och negativ effekter förde anhöriga. Studier som ser till vilka effekter det har för vÄrdpersonalÀr mycket fÄ.