Mobilapplikationer har pÄ bara nÄgra Är kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för mÄnga företag som vÀnder sig till slutkonsumenter. Nu spÄs företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvÀndare, stÄ inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmÀnt utbredd Äsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer Ànnu inte fÄtt nÄgot omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det rÄder stor osÀkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka rÀta ut nÄgra av dessa frÄgetecken genom att utreda hur en mobilapplikation anvÀnds som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrÄn detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrÄn tvÄ för B2B-marknadsföringsomrÄdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och vÀrdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB anvÀnder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte.

Abstract Forskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse vÀckts för hur socialarbetare arbetar med och förhÄller sig till den könade praktikens ojÀmlika villkor. Uppsatsens syfte Àr att utforska om, och i sÄ fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom nÄgra delar av det sociala arbetet, med hjÀlp av socialarbetares egna berÀttelser. Inledningsvis diskuteras centrala frÄgor som vad ett socialt problem Àr, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad Àn killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare förestÀllningar och konstruktioner av problem, förhÄllningssÀtt till dessa och förÀndringspotential för arbetet.

The aim of this thesis is to investigate whether personal development, from the professional perspective, could be a relevant part of the music education department at Malmö Academy of Music. The thesis explores whether students would gain a better understanding of the professional teacher's role through personal development, and also the kind of educational structure that would be most suitable to achieve this understanding. A qualitative focal group interview was used as a method, and the participants where four students at Malmö Academy of Music. The results show that the students generally would be open-minded to integrate personal development in their educational program, and they also have a lot of interesting ideas regarding how a framework for the integration of personal development in the educational program could be structured. A number of suggestions how to integrate self reflection in the educational program are presented in the thesis.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

SAMMANFATTNINGBakgrundPÄ en akutmottagning kan ett anstrÀngande arbetsklimat rÄda vilket kan medföra kÀnslomÀssiga, kulturella och rÀttsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebÀr en förlust vilken kan framhÀva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen Àr en naturlig reaktion och upplevs nÀr ett vÀlkÀnt livsmönster fÄr ett slut. Till Sveriges sjukhus söker Ärligen över 200 000 barn vÄrd till följd av skada. Under Ären 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn sÄ pass skadade att de avled.

Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok frÄn tiden personen varit svÄrt sjuk och vÄrdats pÄ IVA. Bakgrund: Att vÄrdas pÄ IVA kan upplevas som skrÀmmande och okontrollerbart. HÀndelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. MÄnga minns endast delar av hÀndelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi frÄn IVA-tiden och försÀmrad livskvalitét och det Àr dÀrför viktigt att dessa personer fÄr information om vad som hÀnt.

Detta examensarbete Àr utformat ur ett kombinerat kvalitativt/kvantitativt perspektiv; dÀr enkÀtundersökningar vid tvÄ gymnasieskolor utgör grunden för sjÀlva analysen. Studien har sökt utröna instÀllningar och attityder hos elever och lÀrare pÄ frÄgor som handlar om fusk och fuskbeteenden i skolan. Den centrala frÄgan Àr huruvida instÀllningen till fusk bland elever och lÀrare Àr avhÀngig yttre faktorer? (Till yttre faktorer rÀknas exempelvis skola, geografisk region, inriktning eller andra rimliga variabler.) I arbetet anvÀnds enkÀtformen som empiriskt grepp tillsammans med en hermeneutisk metod. De data som erhÄllits, har analyserats och tolkats med utgÄngspunkt i Vygotskijs sociokulturella teorier, frÀmst angÄende sprÄket som förmedlare av erfarenheter. Studien har genomförts med hjÀlp svaren frÄn 98 gymnasieelever i Ärskurs 1-3 vid sÄvÀl praktiska som teorietiska program.

Alla mÀnniskor har behovet att kÀnna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vÄr identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi fÄr utlopp för vÄra kunskaper och kÀnner oss behövda. Arbetslivet ger oss ocksÄ tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt nĂ€r anhĂ€ngare och motstĂ„ndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan Ă€r, bör vara och/eller kan innebĂ€ra. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det sĂ„ kallade forskningsproblemet uppstĂ„r just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framtrĂ€der i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frĂ„gan dĂ€r stĂ€llningstagandet producerar förestĂ€llningar och kategoriseringar av motstĂ„ndarna.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lÀrarutbildarna förstÄr sitt uppdrag att lyfta frÄgor kring sexuell lÀggning och frÀmst HBT för att dÀrmed förbereda blivande lÀrare pÄ yrkeslivet. DÀrför har jag undersökt hur Malmö högskolas lÀrarutbildning och dess lÀrarutbildare förhÄller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument. Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter frÄn enheten Kultur SprÄk Medier pÄ Malmö högskolas LÀrarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstÄ de ÄlÀggande som informanterna skulle svara för ifrÄga om sexuell lÀggning och identitetsfrÀmjande. Informanterna visade sig ha en samsyn pÄ hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lÀrarstudenternas behov.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

LÀxan Àr ett omdebatterat fenomen med bÄde anhÀngare och motstÄndare. Oavsett debattens riktning figurerar lÀxan i skolan, nÄgot de flesta lÀrare behandlar. Grundat i detta vÀcks frÄgan om vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge lÀxor.Studiens syfte var att studera och jÀmföra vilka motiv lÀrare i Ärskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge lÀxor. FrÄgestÀllningar som anvÀndes var vilka uppfattningar lÀrare har om lÀxor och dess funktion, i vilket syfte lÀxor ges samt vilka faktorer som pÄverkar lÀxgivandet i olika Ärskurser?Studien utgick frÄn en kvalitativ intervjumetod, dÀr man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.