Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

In this thesis we propose a conceptual plan for thedevelopment of an Agroforestry Training Centre (ATC)in Musoma, Tanzania. The aim is to make a proposalto support peasant education in agroforestry. How canan ATC in Musoma be developed into a stimulatingand educational park suitable for teaching agroforestrymethods to peasant farmers and other potential users?To answer that a field study was conducted to investigatehow our client Vi Agroforestry Programme (Vi) and thetarget groups of the client can benefit from the site.The thesis begins with a short explanation of thecontext, in which the ATC plays a part followed by amethodology chapter. Next are three chapters presentedwhich introduce the reader to the research conductedbefore starting the proposal, these include: results ofliterature studies, study of precedents, and results of fieldstudy.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande. För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande. Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av djurliv och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen bör utformas för bästa resultat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka klädföretags miljökommunikation med sina kunder och att identifiera likheter och skillnader mellan större och mindre företags miljökommunikation.Metod - Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metodansats där telefonintervjuer med sammanlagt sjutton klädföretag från Sverige och Tyskland utgör grunden för det empiriska materialet. Klädföretagen utgörs av dels geografiskt väletablerade företag och dels av företag med tydlig miljöprofilering. Vidare har det genomförts en intervju med en utredare från Konsumentverket för att belysa klädföretags miljökommunikation med kunder sett ur ett annat perspektiv. För att analysera det empiriska materialet har miljökommunikationen studerats utifrån fyra teoretiska perspektiv som diskuterats i studiens referensram.Resultat - Av studien framkom att det finns stora skillnader men också vissa likheter mellan miljökommunikationen hos klädföretag i de olika kategorierna geografiskt väletablerade klädföretag och klädföretag med tydlig miljöprofilering. Skillnader härrör till stor del från bakgrunden till varför klädföretagen miljökommunicerar överhuvudtaget.

De senaste åren har skett en stor förändring kring både synen på och tillgång till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta är en naturlig utveckling. Skolan ska återspegla samhället och eleverna ska självklart lära sig både om och med datorer. Formellt sett är det rektorn på en skola som ska se till att det finns tillgång till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska användas till.I den här studien intervjuas fyra rektorer utifrån frågeställningen hur de tänker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur man i skolan nyttjar elevers kunskaper och livserfarenheter från religionernas värld. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionsämnet på antingen grundskolans senare år eller på gymnasiet. Tre av de intervjuade lärarna var verksamma på grundskolans senare år och en lärare på gymnasiet. De läroplaner jag använt mig av är Läroplan för grundskolan 2011 och Läroplan för gymnasiet 2011. Resultatet av dessa intervjuer visade att lärarna ser på mångkulturen i skolan som någonting berikande och elevernas kunskaper om religioner som ett välkommet inslag i undervisningen.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Bakgrund: Synen på kvalitetsutveckling har förändrats genom åren. Förr arbetade hantverkaren i en naturlig närhet till sin kund och kunde lätt anpassa varje produkt till de särskilda behov och önskemål som denne hade. Denna närhet försvann dock i och med att man byggde upp en storskalig industriell masstillverkning, där organisationen präglades av kontrolltänkande, specialisering och anonymitet. Utvecklingen har gått vidare och idag bygger de kvalitetsorienterade organisationerna på engagemang och motivation från personal, kunder och leverantörer. Tillsammans samverkar de för ständig förbättring av verksamhetens alla delar, vilket leder till resultatet att man får nöjdare kunder, medarbetare och partners samt ökad effektivitet.

Under de senaste årtiondena har mängden rönn, asp, sälg, ek (RASE) minskat i de svenska skogarna. RASE är älgens favoritföda och bär en stor biologisk mångfald vilket gör att minskningen är ett stort problem. Därför är mitt syfte med detta arbete att undersöka vad som påverkar mängden och rekrytering/förekomst av dessa arter. Inom Österbybruks älgförvaltningsområde lades tjugofem transekter upp. Vardera transekt var 400 m lång varav 100 m på ett uppväxt hygge och 300 meter i äldre skog. Inom transekten lades det ut provytor med 50 meters avstånd, 2 på hygget och 6 i skogen.

Att föda barn är en unik händelse i kvinnans liv, och barnmorskorna är betydelsefulla för att det skall bli en så bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning från år 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tänka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvårdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, från förlossningsavdelningar, BB och mödrahälsovård i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

This thesis concerns how the power quality in the grid is affected by the connection of wind power plants. As things are at present, Fortum Distribution AB has a number of wind turbines and wind parks connected to the own grid. As the pressure on building and connecting additional wind power is increasing, so is also the interest of how the already existing wind power generation affects the power quality in the nearby distribution grids. The study is performed by direction of Fortum Distribution AB and is limited to the 10 kV/40 kV-grid in Bohuslän, Sweden. The methods for calculation of power quality are compared to the results of a number of measurements.