Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanemissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Mirakelkursen är ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig från Gud eller Ettheten. Det ingår i Etthetens karaktär att detta är omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga världen uppenbarar sig. Projektionen är till sin karaktär en psykologisk lögn och är enligt Jung orsaken till emotionella affekter. Frågeställningarna är följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse från Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad är implikationerna av förståelsen av projektion, för vårt sätt att betrakta världen?.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lärare i två skolor arbetar med de nyanlända elevernas språk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka få fram lärarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete när det gäller nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lärarna på båda skolorna anser att nyanlända elever bör börja sin skolgång i en förberedelseklass för att underlätta inlärningen av svenska språket, samt använder lärarna samma arbetssätt för att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lärarnas målsättning är att nyanlända elever ska lära sig grunderna i svenska språket och att stärka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gå vidare till en ordinarieklass och få en naturlig skolgång.

In southern Sweden, beech (Fagus silvatica) and spruce (Picea abies) are two species with similar demands on soil properties. With increased global warming and high acid deposition the future may bring larger areas were the two species are overlapping, competing for the same soil. The aim of this study was to compare spruce and beech concerning distribution, cultivation and soil properties. From available data comparisons were made between spruce and beech forests in Sweden. Soil analyses were made on samples from beech forest in southern Sweden, with and without natural regeneration of spruce.

Förhållandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika väderfeno-men har på människan. Däremot finns mer forskning angående mil-jön och vikten av dagsljus. Den här studien ville undersöka om det ligger någon sanning i att vädret verkligen styr både vår fysiska och mentala hälsa. Vad är det egentligen som gör människan så engage-rad i ett fenomen, är det vädret i sig eller ?bara? föreställningar.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Eftersom en majoritet av befolkningen har viss erfarenhet av att använda modern teknologi är det oftast deras nivå som man utgår ifrån vid utveckling av applikationer. Det finns dock fortfarande personer som aldrig använder modern informationsteknologi då de saknar både kunskap och tillgång. Många av dessa personer är äldre vuxna som inte fått en naturlig introduktion via skola eller arbetsliv. Denna studie undersöker vilka hinder dessa personer möter då de använder teknik som för medelsvensken är vardaglig. Genom intervjuer och användartester belyser vi de problem som utgör hinder för gruppens användande av informationsteknologi.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

Hur kan polisen använda media för att förebygga brott? Vad får man, som polis, säga till media? Vill media användas som en länk mellan allmänheten och polisen? Polisen kommer allt längre ifrån allmänheten och som en naturlig följd får allmänheten mindre information om polisen och dess arbete. Kan vi använda medierna för att motverka bristen på information till allmänheten? Som poliser kommer vi att ha mycket kontakt med olika medier och vid olika tillfällen. Den utbildning vi får på skolan om ämnet är, enligt mig, otillräcklig och det finns även lite information om hur vi ska förhålla oss till media.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

I den palliativa vården ses döden som en naturlig händelse som varken ska skyndas på eller fördröjas. För personer som är sjuka kan det upplevas som skrämmande att tvingas möta verkligheten och konfronteras med sin sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att leva med en palliativ diagnos. Tolv vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte ha makten över sin tid och sin kropp, att vilja vara hemma och leva som förut, att prioritera det som ger mening, att vilja känna sig trygg och förstådd i vården samt att förbereda sig själv och familjen inför döden.

Fysisk aktivitet är något som skulle kunna motverka det växande problemet med övervikt och kroniska sjukdomar. Tidigare forskning har visat att självförtroende, planering, och tidigare aktivitetshistoria kan predicera träningsbeteende. Syftet med denna studie är att undersöka om faktorerna engagemang och framsteg påverkar frekvensen av regelbundet träningsbeteende och om ålder och kön påverkar en eventuell effekt. Dessa begrepp har tidigare aldrig applicerats på träningsbeteende liksom stickprovet hade stor åldersvarians till skillnad från tidigare studier inom ämnet. En enkätundersökning gjordes på två gym i Stockholm med 80 deltagare.