Sökresultat:
834 Uppsatser om Naturlig föryngring - Sida 56 av 56
VÀgen till den virtuella butiken - en studie om Gina Tricots möjligheter att marknadsföra sig online
Internet nÄr idag över 8 miljoner mÀnniskor i Sverige och Àr en naturlig del av vardagen för mÄnga. För företag betyder detta en viktig marknadsföringskanal som inte bör underskattas. Genom att kommunicera med mÄlgruppen via plattformer sÄsom sociala nÀtverk, bloggar och mikrobloggar kan företag erbjuda mervÀrde och bygga relationer online. Genom att utnyttja rÀtt marknadsföringskanal kan onlinemarknadsföring undvika att uppfattas som pÄtrÀngande för konsumenten och istÀllet inspirera pÄ ett hjÀlpfullt sÀtt.Syftet med studien Àr att med en kartlÀggning av fast-fashionkonsumenters nÀtbeteende och attityder faststÀlla hur modeföretaget Gina Tricot som har flera försÀljningskanaler kan öka besöksfrekvensen till den virtuella butiken genom marknadsföring online. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign.
Teknisk vÀgledning för kommunala vattenplaner och genomförande av EU:s vattendirektiv
NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Ăven om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.
Hot ice: en upplevelsebyggnad som integrerar arkitektur och
teknik för en hÄllbar utveckling
Upplevelseindustrin Ă€r ett av Sveriges största tillvĂ€xtomrĂ„den och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska lĂ€nder satsar pĂ„ anlĂ€ggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns fĂ„ turistanlĂ€ggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anlĂ€ggning byggas vid polcirkeln vid sjön Ăst-Kieratj i Jokkmokk. AnlĂ€ggningens arbetsnamn Ă€r ACA och stĂ„r för Arctic Circle Arena.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.
Stadsdel Rosenholm -anonymt militÀromrÄde ger plats för framtidens möjligheter
SAMMANFATTNING
Rosenholm ?i stadens utkant
Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och
stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum.
Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm
lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades
stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet.
Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som
Karlskronas vÀstra entré.
Gröna tak : en glömd resurs
En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.
Rain gardens i staden : att vÀlja rÀtt vÀxter för tillfÀlligt torra och vÄta miljöer i Göteborg
Det du hÄller i din hand Àr ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i Àmnet vÀlkomnas du anvÀnda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet.
?Jordens klimat hÄller pÄ att förÀndras. För Sveriges del innebÀr det stigande medeltemperaturer, förÀndrade nederbördsmÀngder, förhöjda vattennivÄer och mer frekventa extrema vÀdersituationer.
Gröna tak - en glömd resurs
En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en
hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till
förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop
bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella
stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till
hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och
djurarter trÀngs undan.
En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra
luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i
innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering
av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.
Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlÀtta medarbetarens lÀrande?
Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsÀtta uppdragsgivarens förvÀntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala vÀrderingar för ökat lÀrande hos medarbetare. Centralt Àr ledarens praktiska görande för att underlÀtta lÀrande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förstÄelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som anvÀnds för organisatoriskt lÀrande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsÀtta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lÀrande organisation. Den mest framtrÀdande teorin Àr Senges teori (Senge 1990, 1994) om lÀrande organisation.