The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur. A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014. Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public?s need for information is a need that can?t be satisfied during a crisis.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper?s description of human suffering in the third world.   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones.The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied.There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon.The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies..

Samhällsstörningar i form av större olyckor, Naturkatastrofer och liknande kriser har under senare år varit relativt frekvent förekommande i Västsverige. Denna kvalitativa studies övergripande syfte var därför att fördjupa kunskapen om vissa avgränsande faktorer som upplevdes som underlättande respektive försvårande med avseende på ledarskapet vid hanteringen av orkanen Gudrun samt vid raset av Europaväg 6 i Munkedals kommun. Ett delsyfte med studien var även att koppla studiens resultat mot Ronthys (2006) teori om ledarintelligens. Underlaget för studien utgjordes främst av hur personer i ledande ställning inom räddningsorganisationen upplevt dessa händelser, något som författaren fick ta del av genom sju semistrukturerade intervjuer. Av de intervjuade var sex män och en kvinna, åldersfördelningen varierade mellan 40 till 65 år.

Bakgrund: Den 20:e april 2010 inträffade en explosion på BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod på grund av metangas som under högt tryck expanderade på plattformen och sedan antändes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljeläckage uppstod på cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har påverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget är uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, också har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har påverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: Sekundärdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna använder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillämpas en metodikteknik i form av en eventstudie, där beräkningar av den abnorma och förväntade avkastningen baseras på marknadsmodellen. Vidare har två hypoteser testats, där syftet med Hypotes I är att pröva huruvida information om händelsen i den Mexikanska Golfen påverkar andra företag i samma sektor som BP.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.