Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjÀrtefrÄgor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnÀllUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjÀrtefrÄgor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, VÀst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen Är 2000 menar man att det Àr den deltagande demokratin som bör efterstrÀvas. Denna syn pÄ demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkÄr och ser deltagande som en plikt snarare Àn en rÀttighet. Iresultaten frÄn vÄra samtalsintervjuer, ser vi att hjÀrtefrÄgorna finns dÀr och att de flesta har en stor samhÀllsrelevans. Det generella bland respondenterna Àr att de inte kommunicerar sin hjÀrtefrÄga i nÄgon större utstrÀckning.

Bakgrund: Oro, Ängest, depression och sömnsvÄrigheter har fördubblats eller ökat Ànnu mer de senaste 20 Ären bland ungdomar i Äldern 15-24 Är. Uppgifter tyder pÄ att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan pÄ ungdomars hÀlsa. Under de senaste decennierna har hÀlsoperspektivet kommit att pÄverka skolidrotten, vilket resulterat i en Àndring av Àmnesnamnet till idrott och hÀlsa. Detta tyder pÄ ett tydligare fokus pÄ hÀlsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hÀlsa.

Denna uppsats Àr en framtidsstudie dÀr skillnader och olikheter mellan tre olika orter lyfts fram genom ungdomars framtidsdrömmar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med elever frÄn högstadieskolor pÄ olika orter. Syftet Àr att försöka besvara fyra olika frÄgestÀllningar inom tematiseringarna genus, platsidentitet, klass och tid för att slutligen göra en jÀmförelse mellan orterna. Orterna, som Àr Uppsala, Hedemora och Bergshamra, Àr utvalda för att fÄ en bra storleksfördelning frÄn stor till liten ort. Av mitt material har jag gjort en kulturanalys för att kunna studera erfarenheter, likheter och olik-heter i ungdomarnas synsÀtt och vÀrderingar.

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet pÄ narkotika bland svenska ungdomar och en fjÀrdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott Àr mellan 15 och 20 Är. Om vad som ligger bakom vÄra attityder till narkotikaanvÀndning rÄder det delade meningar, men i tidigare forskning Àr man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkÀtundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvÀndning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsomrÄden. Som teoretisk utgÄngspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation anvÀnts dÄ denna tar upp hur ett omrÄdes egenskaper kan pÄverka attityder och beteenden.

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i PiteÄ anvÀnder sig av nyhetsmedier, vilka medier det Àr och varför de anvÀnder dessa. För att kunna besvara frÄgorna anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Det viktigaste vi kom fram till i vÄr studie Àr att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och dÄ framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som sÀger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier Àr lÄg. Det klassiska mediet som Àr störst representerad Àr PiteÄ-Tidningen eftersom det Àr stadens lokaltidning.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns nÄgra förÀndringar i elevers sprÄkbruk och hur nÄgra lÀrare ser pÄ detta. De frÄgestÀllningar studien baseras pÄ Àr: Hur ser gymnasielÀrare i svenska pÄ elevers sprÄkbruk i och utanför skolan? Finns det nÄgon förÀndring i elevers sprÄkbruk idag jÀmfört med tidigare? och Vad kan denna förÀndring i sÄ fall bero pÄ? Teoretiskt utgÄr studien frÄn forskning kring sprÄkets förÀndring i det moderna svenska samhÀllet och hur vi med sprÄkets hjÀlp kommunicerar pÄ olika sÀtt. Vidare utgÄr studien frÄn forskning kring ungdomars sprÄkbruk och sprÄkutveckling frÀmst utanför men Àven i skolan. Den undersökningsmetod som anvÀnds i denna uppsats Àr av kvalitativ art och bestÄr av separata semi-strukturella intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet.

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av vÄld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende vÄld, hot, utsatthet och hjÀlpsökande. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn tvÄ olika förortsomrÄden till Göteborg. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.

Den hÀr studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende, vilka arenor som framtrÀder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende och hur skolan framtrÀder som en arena för görande av politiskt sjÀlvförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhÀllskunskapsundervisningen, dÀr det framgÄr att skolan ska fostra demokratiska medborgare, nÄgot som i sin tur förutsÀtter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstÄ görandet av politiskt sjÀlvförtroende anvÀndes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt sjÀlvförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt sjÀlvförtroende Àr genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt sjÀlvförtroende.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen sÀger om reklams pÄverkan pÄ ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Det finns ocksÄ en politisk aspekt dÀr det undersöks hur politiken stÀller sig i förhÄllande till vad forskningen sÀger och om politiken presenterar nÄgra lösningar. Ungdomar i Äldrarna 13-19 Är har varit huvudfokus. Mitt syfte Àr Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning pÄ omrÄdet diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller.

VĂ„rt övergripande syfte med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt drama, enligt ett antal pedagoger, kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten hos elever. Genom vĂ„ra teoretiska studier har vi fĂ„tt resultatet att pedagogiskt drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten. I vĂ„ra empiriska studier har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa metoder för att ta reda pĂ„ vĂ„rt syfte. Vi anvĂ€nde oss av intervjuer med fyra olika pedagoger, samt av observationer pĂ„ fyra barngrupper vid tre tillfĂ€llen, dĂ€r man medvetet anvĂ€nder sig av drama i undervisningen. Även vĂ„ra empiriska studier visade att drama kan ha en positiv inverkan pĂ„ tryggheten.