I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper pÄverkar marknadsvÀrdet pÄ hus i Uppsala LÀn med en tyngdpunkt pÄ tillgÀnglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrÄn en hedonisk modell, som dÀrigenom anvÀnds för att hÀrleda hushÄllens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet Àr att utreda om tillgÀngligheten till externa handelscentrum har nÄgon signifikant inverkan pÄ hushÄllens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sÄdan inverkan finns, och att för avstÄnd frÄn och med tvÄ kilometer sÄ har större avstÄnd en negativ effekt. För avstÄnd nÀrmare Àn tvÄ kilometer övergÄr effekterna till att vara negativa för husets marknadsvÀrde, nÄgot som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför..

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Föreliggande studie Àr av kvalitativ art och grundar sig pÄ intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation dÀr subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden VÀgvisaren, vilket Àr empirins fÀlt. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen Àr arbetssökande fÄr för vardagslivet. Bakgrunden behandlar ocksÄ de faktorer som försvÄrar ungdomarnas intrÀde pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med arbetet var att försöka förstÄ enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet Àr de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer pÄ Elprogrammet och tre killar pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser pÄ deras val och vilken status deras framtida yrke har.

This essay examines how a group of five youths? self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually.

Examensarbetets syfte var att undersöka vilka parametrar som har störst inverkan pÄ rakheten i processen dragen stÄng, med avseende pÄ kortvÄgighet samt vilka faktorer som har störst inverkan pÄ dragskivans slitage. Materialet som undersöktes var OVAKO 803 D som Àr en storvolymsprodukt, 6 stycken trÄdringar testades varav 3st var valsad trÄd och resterande 3 st skalsvarvade. Parametrar som undersöktes var dragkonans vinkel, bÀrningens lÀngd och övergÄngsradien mellan dessa. Statistisk försöksplanering med fullstÀndigt faktorförsök har anvÀnts..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars kunskaper om HIV/AIDS och vilka faktorer som pĂ„verkar kunskapsnivĂ„n. Syftet var vidare att ur ett globalt perspektiv undersöka ungdomars attityder till HIV/AIDS samt deras sexuella beteende. Sökning av artiklar har skett via databaserna Blackwell Synergy, ELIN@dalarna samt EBSCO Host. Övrig litteratur söktes manuellt pĂ„ Internet och bibliotek. Inklusionkriterier var att artiklarna skulle vara publicerade mellan Ă„r 2000-2006, ha ett vetenskapligt vĂ€rde, vara skrivna pĂ„ det svenska eller engelska sprĂ„ket samt vara primĂ€rstudier.

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. DÄ inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gÄtt att finna, sÄ blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett personalperspektiv öka förstÄelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har dÄ det gÀller att ta tillvara och stÀrka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frÄgestÀllningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stÀrka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgÄende i hela uppsatsen.

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde pÄ grÀnsen och hamnade snett. Ibland har samhÀllets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. VÀrderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna Àn av ungdomarna sjÀlva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjÀnstens vÀrderingar av ostrukturerad fritid.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad kompismassage har för inverkan pÄ barn i Äldrarna tre till fem Är i förskolan. För att fÄ en bakgrund till det valda Àmnet bestod det första steget av litteraturstudier. Som andra steg gjordes en undersökning pÄ tvÄ olika förskolor i SkellefteÄ kommun. Undersökningsgruppen bestod av barn i Äldrarna tre till fem Är, samt intervjuer med tvÄ förskollÀrare pÄ respektive förskola. För att kunna studera kompismassagens inverkan pÄ barnen anvÀnde vi oss av ostrukturerade observationer, samt halvstrukturerade intervjuer som utfördes pÄ förskollÀrarna.

Denna studie fokuserar pÄ ungdomars skriftsprÄk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nÀtbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftsprÄk innehÄller mÄnga inslag av ungdomssprÄk och andra talsprÄkliga drag. Syftet med studien Àr att dels undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilka sÀtt detta speciella skriftsprÄk framtrÀder i elevproducerad text i skolan, men ocksÄ att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ de ungdoms- och talsprÄkliga inslagen. Studien Àr genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvÀrldsintervju.

Studien Àr retrospektiv fram till Är 2005 och syftet Àr att beskriva ungdomars lokala livsvillkor i en glesbyggds kommun. Studien försöker Àven utkristallisera de underliggande sociala faktorerna som inverkar till kvinnors och mÀns val och förutsÀttningar att stanna kvar pÄ orten eller flytta. Ansatsen utgörs av tillgÀnglig kvantitativ sekundÀrdata för att skildra de strukturella förhÄllandena i kommunen. Befintligt enkÀt material ?Ung 2005? utgör studiens empiriska del dÀr urvalsfrÄgor synliggör ungdomars instÀllning och upplevelser kring boende, framtid och livskvalité.

Barn och ungdomar Àr mindre fysiskt aktiva vilket kan ge pÄverkan pÄ den mentala hÀlsan, med minskat vÀlbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har pÄ barn och ungdomars mentala hÀlsa.Metod: En litteraturstudie dÀr artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes utifrÄn huvudkategorierna mental hÀlsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervÀgande resultatet Àr att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bÀttre mental hÀlsa.Slutsats: Den övervÀgande slutsatsen Àr att fysisk aktivitet pÄverkar den mentala hÀlsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar pÄ resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hÀlsan..

Syftet med studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen nÀr pedagoger frÄn ett kulturhus möter ungdomar i skolÄr 8 och har frÄgestÀllningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? UtifrÄn en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrÄn social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kÀnnetecknas av att sjÀlvkÀnslan stÀrks, inlÀrningen ökar, koncentrationsförmÄgan stÀrks, arbetsformen Àr lustfylld och demokratisk, samarbetsförmÄgan utvecklas och relationer fördjupas.