Sök:

Sökresultat:

936 Uppsatser om Naturen - Sida 16 av 63

Vargaslätten, ett trädgårdshistoriskt arbete, fokus 1989 - 2009

Vargaslätten is a 15 hectare large privet garden in Halland in the south-west of Sweden.In the beginning of the 1990s Gunnar O.Westerberg, the owner of Vargaslätten,commissioned a work from the young landscapearchitect, Rolf Efvergren, to writeVargaslätten ? tillägnad Naturen. It was a discribing work of the current status of the gardenand the summer-house of Vargaslätten. Vargaslätten ? tillägnad Naturen was acomprehensive work with a detalied inventory of all the plants, the buildings, the descriptionof the surroundings and the history.

Det är inte bara fråga om att fråga : En kvalitativ studie om hur socialsekreterare beskriver att de arbetar med att lyfta fram barnets röst och göra barn delaktiga i barnavårdsutredningar

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om Naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med Naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av Naturen.

Bostadsplanering i centrala Monterrey, Mexico

Vår planet har sedan länge varit överbefolkad och fått utstå människors ständigabehov av att exploatera nya områden. Vi blir hela tiden fler och stora städer behöverständigt nya lösningar för bostäder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettområde och ta hänsyn till Naturen och dess naturliga former, för att skapa ett områdedär bostäder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett område i Monterrey, Mexico. Området kommer att planeras så att det kan bidra till enförbättrad bostadssituation i staden eftersom bristen på bostäder är stor.

Hemlöshetens Grunder : Bidragande faktorer bakom några kvinnors hemlöshet ur ett livsloppsperspektiv

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om Naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med Naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av Naturen.

Socialtjänstens mottagning av barn- och ungdomsärenden : En studie om organisationens betydelse samt en diskussion kring specialiseringens inverkan

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om Naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med Naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av Naturen.

Oasen i arbetsplatsen : Ett designförslag om hur en restorativ zon kan berika vår arbetsmiljö

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete.

Natur i vården: en källa till hjälp för människor med demens- en litteraturöversikt

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa Naturens effekter för människor med demens och att beskriva implementering av Naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ? vilken hjälp ger samhället? : En studie som undersöker hur kvinnor som blivit misshandlade i nära relationer upplever den hjälp och det stöd de får från samhället

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om Naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med Naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av Naturen.

Tillgänglighetsanpassning av skyddade naturområden : möjligheter och hinder

Sverige är ett land rikt på natur, men i Naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att få uppleva Sveriges natur kan vara svåra för en person med nedsatt rörelseförmåga om Naturen inte blir tillgänglighetsanpassad. Av Sveriges invånare över 16 år har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmåga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva Naturen vi har i vårt land. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgänglighetsanpassa i skyddade naturområden för rörelsehindrade. Målet är att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anläggning och skötsel av dessa platser.

Luleå : Södra Hamnplan

Luleå-          Såsom stad, i Naturen, med rum, så, som människanStrikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare.

Skogens Eko

Naturen inspirerar mig, i detta projekt jobbar jag med strukturen hos trädstammar och bark, och översätter det jag ser till vävda textiler. När jag befinner mig i Naturen känner jag mig ofta lugn och kan koppla bort allt annat i min omgivning. Det lugnet vill jag återskapa och föra in i en rumslighet. I barkens olika strukturer såg jag intressanta varierande ytor som jag ville jobba med i textil. I mitt examensarbete har jag designat textilier med uppmätt akustiska egenskaper för offentlig miljö.

From Tyresta with love : ett förslag om att attrahera barn och unga i Tyresta nationalpark och naturreservat

Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger Naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som Naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och natur.

Bortom betraktandet - att tillgängliggöra en interaktiv naturupplevelse : en gestaltningsundersökning genom exemplet Tyresta nationalpark och naturreservat

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra Naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och Naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med Naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och Naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när Naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur.

?Det var jobbigt i början, det kändes som att vistas på ett sjukhus? : En kvalitativ studie om äldre invandrarkvinnor från Turkiet och Irak på svenskt servicehus

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om Naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med Naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av Naturen.

Om dödens betydelse eller icke-betydelse : ? En läsning av epikurismens förhållande till döden, utifrån Lucretius Om tingens natur

Uppsatsen tar upp frågan om döden inom den epikureiska filosofin. Det visar sig att frågan kan delas upp i flera frågor. Dessa delfrågor kring döden är kopplade till olika rädslor. Uppsatsen tar även upp hur frågan kring döden blir bron mellan metafysiken och etiken inom den epikureiska filosofin. Uppsatsens huvudpunkt är utredningen av Lucretius, De rerum natura.

<- Föregående sida 16 Nästa sida ->