Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Naturbetesmark - Sida 1 av 1

Tillväxt hos nötkreatur på naturbetesmark

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på Naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av Naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad Naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på Naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Hantering av parasitproblematik på naturbetesmark

Värdet av att beta Naturbetesmark är stort, både för den biologiska mångfalden men även för bevarandet av öppna kulturlandskap med stora rekreations- och kulturhistoriska värden. Då naturbeten är permanenta beten måste parasitsmitta av inälvsparasiter på betet förebyggas för att inte bli ett problem. Problem som kan orsakas av parasitangrepp är framför allt försämrad tillväxt hos djuren men även klinisk sjukdom såsom t.ex. diarré eller blodbrist. Förstagångsbetande individer är särskilt känsliga för parasitangrepp och måste därför skyddas från parasitsmitta i möjligaste mån.

Restaurering av naturbetesmark i Gredelby och Krusenberg, Knivsta kommun :

Naturbetesmarker är artrika och näringsfattiga habitat vars utbredning kraftigt har minskat under 1900-talet. Historiskt fyllde de en viktig funktion som fodermarker men har idag till stor del ersatts av åker och vallodling. Naturbetesmarker bör idag bevaras av andra syften, både biologiska och kulturella. De rymmer en stor mängd rödlistade arter och visar spår av historisk markanvändning. Många Naturbetesmarker har tidigare varit betesmarker eller slåtterängar och när hävden upphör växer det öppna landskapet igen. I denna studie har effekterna av restaurering genom kraftig röjning och förnyat bete studerats.

Betets avkastning på olika typer av naturbetesmark : en fält- och metodstudie

AbstractA prerequisite to be able to use semi-natural pastures in an optimal way is knowledge about their conditions and properties. One thing to consider is the amount of herbage mass that can be produced during one season on different types of semi-natural pastures. That knowledge makes it easier to choose which type of animals and how many you are able to have in each paddock to maintain a high biodiversity and achieve the desired production of the animals at the same time.This study was performed in nine different semi-natural pastures around Uppsala. The paddocks were already mapped with regard to different vegetation types. Exclosure cages were placed on previously fertilized, mesic, dry, shaded and wet vegetation.

Landskapsförändringar och deras påverkan på dagens biodiversitetsmönster hos kärlväxter i ett skånskt jordbrukslandskap

I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal.

Effekter av upphörd hävd i Lurö skärgård : Har diversiteten av kärlväxtarter förändrats?

One of the main reasons for the massive loss in plant species diversity is the fragmentation of habitats. In Europe, open pastures and meadows are the habitats going through the most changes during the 20th century, according to the agricultural changes. In this study vascular plants were invented at five different islands in the Lurö archipelago, Vänern, Sweden. The aim of the study was to sort out whether the diversity of plants has gone through any changes in abandoned managed grasslands compared to continuous managed grasslands. The aim was also to study if a change in the landscape has made any differences for the species development or decline.

Fallstudie av lönsamheten inom nötköttsproduktion

Stendörren är ett populärt rekreationsområde och kombinerat naturreservat/Natura2000-område i den Sörmländska skärgården. Syftet med studien var att öka kunskapen om vilka konflikter som förekommer i området, dels målkonflikter mellan olika besökskategorier och dels konflikter mellan förvaltningens mål och områdets nyttjande. Naturvärden och deras känslighet undersöktes genom sammanställning av tidigare inventeringar medan upplevda konflikter hos besökare undersöktes genom intervjuer och en enkätstudie. Materialet kompletterades med en observationsstudie av besökarnas geografiska fördelning i området. Resultaten visade att strandområden var de mest besökta delarna och höll även de naturtyper som var mest känsliga för störning från friluftslivet.

Effekter av upphörd hävd i Lurö skärgård : Har diversiteten av kärlväxtarter förändrats?

En av de största orsakerna till den massiva förlusten av växtarter, är fragmenteringen av habitat. I Europa är öppna Naturbetesmarker och ängar de habitat som genomgått de största förändringarna i och med jordbrukslandskapets omstruktureringar under 1900-talet. I den här studien inventerades kärlväxter på 5 olika öar i kulturlandskapet Lurö skärgårds naturreservat. Syftet var att ta reda på hur diversiteten bland kärlväxtarter skiljer sig mellan hävdade gräsmarker och f.d. gräsmarker där hävd upphört och hur ett förändrat landskap spelat roll för artantalets utveckling eller tillbakagång.

Nötkreaturens val av betesvegetation på naturliga betesmarker :

This study concerns the type of vegetation selected by cattle grazing on semi-natural pastures, and whether the selection depends on the nutrient content of the vegetation or on other factors. The study was carried out in three different semi-natural pastures in the Uppsala area during June, July and August in 2006. The three pastures were first surveyed, mapped out and divided into sub-areas with regard to the type of dominating vegetation. The vegetation types identified were: wet, mesic, dry, wooded, pasture with signs of former cultivation (arable). Within each vegetation type three 1x1 m sampling plots were laid out. The grazing behaviour of the cows was recorded in a behaviour study.

Hur mycket naturbetesmarker har vi idag? : skattning av areal via nationella, stickprovsbaserade inventeringar samt jämförelse mot befintliga informationskällor

To reach objectives within EU?s Habitatdirective and the national environmental objectives, more information about semi-natural pastures is required. The expression semi-natural pasture is used for pastures that during the latest time are uncultivated and unfertilized. Semi-natural pastures are important in many respects for example to conserve the biodiversity and for our cultural history. The aim of my study was to compile and calculate the area of semi-natural pastures by use existing sources of information.

Utedriftproduktion med dikor : en fallstudie om en omläggning till utedrift av dikor är ekonomiskt och praktiskt möjligt

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till kontrollprogrammet.

Sidvallsängar i Västmanland : förändringar över 1900-talet

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Effekt av ras och säsong på nötkreaturs avbetningsgrad av konkurrenskraftiga betesmarksväxter :

Grasslands which have been actively managed for a long time and which in modern times have not been subject to cultivation such as fertilization are called semi-natural grasslands. These rare and species-rich areas hold an ecological, biological and historical value and if the management stops these areas will likely diminish. More effective agricultural systems and a declining number of grazing animals have in Sweden, among other countries, made semi-natural grasslands less valuable as foraging areas. Shrubs and fast growing plants rapidly colonize abandoned semi-natural grasslands, threatening biodiversity. The objective of this experiment was to determine the effects of breed and season on diet composition, with special reference to four competitive species found in wet areas ? in cattle grazing heterogeneous semi-natural grasslands ? and thereby contribute to improved management of these areas.

Emmeryd 5:11 : gestaltning av ett landskap i Blekinge med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, Naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.