Denna uppsats syftar till att kartlägga och beskriva de ideal som rått inom svenskträdgårdskonst under 300 år i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan människan,Naturen och trädgårdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel består i enkartläggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gäller Natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rådande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300år. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och är uppdelad efter århundraden med börjanpå 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förändring i människans syn på Natur, vilken gav avtryckäven inom trädgårdskonsten. Istället för 1600-talets tuktade barockträdgårdar började denengelska landskapsparken få fäste även i Sverige och det nya, Naturförskönande idealet blevbörjan på en lång stiltradition inom trädgårdskonst, där Naturen stod förebild för trädgårdensutformning.

The aim of this study is to describe how Nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?Nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?Nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of Nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Dagens städer blir allt tätare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vår landsbygd. Samtidigt avlägsnar sig staden mer och mer från omgivande Natur och lantbruk. Samtidigt mår vår befolkning sämre och sämre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger Naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som Naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och Natur.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både Natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Dagens prestationsinriktade samhälle med den stress det innebär, medför att utbrändhet med sjukskrivningar till följd, ökar. Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning är tärande på kroppen, och kan på sikt ge upphov till en rad allvarliga sjukdomstillstånd, så som hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och depression (Annerstedt, Matilda, muntligen, 2012-05-04). Att Naturen inger en känsla av lugn och avkoppling är något vi varit medvetna om länge (Norfolk, 2000, sid. 19). Men det är under de senaste 30 åren som olika forskare på ett mer vetenskapligt sätt undersökt Naturens inverkan på hur vi mår. Resultaten pekar på att vistelse i gröna miljöer, men även att blicka ut över ett Naturområde, fungerar avstressande och hälsofrämjande.

This paper examines how Nature is understood in the province of Ha?rjedalen by the sami population of the area, through interviews with three informers and photographs taken by the author. Pictures and answers point in the direction that much of Nature is understood through the reindeer, the most important key symbol of the reindeer herding part of the sami people and their kin..

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en Naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och Naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra Naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och Naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med Naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och Naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att Naturupplevelsen ofta blev lidande när Naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande Natur.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av Naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till Naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar Naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

Detta arbete utgör en sammanhållen bild av den elektroniska legitimationens (e-legitimationens) framväxt i Sverige, vilket är en viktig förutsättning för utvecklingen av säkra offentliga elektroniska tjänster inom den elektroniska förvaltningen. Eftersom statsförvaltningens styrning historiskt uppfattats som relativt otydlig har området med tiden kommit att präglas av olika enskilda aktörers egna insatser, intressen och föreställningar. Studiens bidrag är att beskriva och analysera framväxten av den svenska e-legitimationen med hjälp av de tre analysperspektiven deltagande, föreställningar samt legitimitet. Jag har i studien intresserat mig för vad som skett historiskt och hur detta kan kopplas till det som sker i nutid kring e-legitimationer. Särskild vikt har lagts vid aspekter av icketeknisk Natur varvid studien kan ses som en motvikt till den tydligt teknikfokuserade utredning kring den framtida e-legitimationen som genomfördes under hösten 2010.

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i Natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska Naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i Naturen.

Detta arbete ligger i gränssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig främst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrånkonstnären Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella Naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellNaturupplevelse är något som känns som en upplevelse av Natur men som ärgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus Natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga Natur gestaltas på film.