Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

För att öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har Göteborgs­regionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beslutat att gå samman i en satsning på Universeum. Universeum skall illustrera samspelet mellan människa och natur med hjälp av utställningar som belyser företeelser i naturen och samhället. I utställningarna ingår en del som kallas Svenska Landskap, där vattnets väg från det svenska fjället till havskusten visas. I detta arbete skall en sjö, Fjällsjön, och en del av ett vattendrag, Norrlandsälven, i det Svenska Landskapet, studeras. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka strömningsförhållanden som kommer att råda i Fjällsjön och i Norrlandsälven, för att kunna bedöma om dessa utgör en lämplig miljö för de fiskar som skall leva där.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Jag inledde mitt magisterarbete, vid institutionen för inredningsarkitektur och möbelformgivning på Konstfack, med att åka på en resa. Under några dygn red jag genom norrlands skogar och levde ?vildmarksliv?. Upplevelsen av ett enkelt liv med nära kontakt mellan djur, människa och natur tog form i möbler, en bänk, stol, skärm, gardiner och klädhängare. Tillsammans bildar de en rumslig känsla som skall beskriva min upplevelse av resan.I formgivningen av möblerna har jag arbetat på ett fritt och konstnärligt sätt.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

I det här arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnära skogar har för allmänheten, hur man kan gynna de sociala värdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nära städer. Utifrån litteraturen har jag hittat olika teman som Stadsnära skogar genom historien, Stadsnära skogar idag, Naturens betydelse för människor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nära städer. Då numera väldigt många människor i Sverige bor i städer blir tillgången till natur både i och nära städerna väldigt viktig. Då vi blir fler människor och fler flyttar till städer måste städerna växa och exploateringen sker ofta på bekostnad av grönområden och tätortsnära natur. Att naturen påverkar oss människor positivt påvisas via forskning inom ämnet.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism.

Nationalmuseum är ett statligt konstmuseum som ligger på Blasieholmen i centrala Stockholm i en byggnad från år 1866. Idag har en omfattande renovering och ombyggnation påbörjats, dels för att återställa byggnadens gamla arkitektoniska värden men också för att anpassa byggnaden till dagens högt ställda krav på utställningsmiljöer. Målet är att hela den gamla museibyggnaden ska användas till publika ändamål. På grund av detta behöver muséet byggas ut för att kunna inrymma den kontorspersonal och de verkstäder som verksamheten kräver.Detta projekt handlar om att utforma och gestalta den tillbyggnad som Nationalmuseum behöver. Förslag är en fristående byggnadsvolym som kopplas till Nationalmuseum under mark i det nordligaste hörnet.

Ordet stress används ofta fritt om alla möjliga påfrestningar. Den strikta definitionen på beteckningen stress är kroppens fysiologiska reaktion vid påfrestning, som är av både fysisk och psykisk natur. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av stress under deras vårdtid på intensivvårdsavdelning. Sexton vetenskapliga artiklar som svarade för syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det var fasansfullt och skrämmande, att vara beroende av andra, att inte kunna göra sig förstådd och inte förstå och att ständigt bli störd.