Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.

The purpose of this master thesis is to examine how the relationship between humans and nature is expressed in the imaginative literature. My aim is to identify ideological reproductions in the analyzed works. Therefore I have chosen one work from late 19th century and one from late 20th century. This makes it possible to examine the contextual anchorage of the found ideological expressions. The study?s theoretical framework is primarily based on ecocriticism, and especially on Greg Garrard?s and Kate Soper?s thoughts.

Problem: Riskforskare betonar att det är viktigt att kommunicera, däremot läggs det mindre vikt på hur det ska kommuniceras. Vi menar att det finns branscher som enligt oss är såväl outforskad som riskutsatt, där vi anser det finns en problematik kring hur riskerna ska kommuniceras. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur risk kommuniceras i en riskutsatt bransch samt undersöka i vilken grad riskaspekten värdesätts i kommunikationen mellan organisation och gäst. Detta för att bidra med en nyansering av begreppet riskkommunikation. Frågeställningar: Vilka risker innefattar ett nattklubbsbesök? Hur ser den teoretiska bakgrunden ut till gästernas riskinställning?Hur kommuniceras risk och varför kommuniceras det på detta sätt? Metod: Vårt empiriska material utgörs av fyra intervjuer och två observationer, vilka har använts för att besvara våra frågeställningar med stöd av teori.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan.

The urgency of sustanible development is world-over issue. This essay focuses on the relations of enviromental ethics in the context of the Swedish upper secondary school and the subject of geography, by analysing different educational texts.The purpose of this essay is to reveal and identify discourses of enviromental ethics in curriculum documents; Lgr 11 and the plan- and the coursedocuments for the subject of geography, in educational publisher?s textbooks and in sponsored texts related to the subject of geography and finally to discuss potential consequences this might implicate for education. For this have the methodology of Norman Fairclough´s critical discourse theory, CDA, as well as a matrix of environmental ethics, based upon Mikael Stenmarks classifications of enviromental ethics, been used.In the Cirriculum, Lgr 11 and documents for the subject of Geography, and in the educational textbooks from ?Liber? and ?Gleerups?, are the environmental ethics of intergenerational anthropocentrism the dominant.

Det är väl känt både empiriskt och belagt i forskning att patienter på intensivvårdsavdelningär stressade under vårdtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressorer hospatienter på intensivvårdsavdelningen, belysa om det fanns skillnader i sjuksköterskansbedömning av stressutlösande faktorer och vad patienterna beskrev som stress samtexemplifiera vad sjuksköterskan kunde göra för att minska stressorerna. Artiklar söktes idatabaserna PubMed, Cinahl samt manuellt. Vid bearbetning av artiklarna användes endeduktiv metod varvid stressorerna delades upp i intrapersonella, interpersonella ochextrapersonella stressorer enligt Neumans teoretiska modell. I resultatet framkom upplevelserav både psykisk och fysisk natur.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga den typiska spagästens konsumentbeteende samt studera dess föränderliga natur med avsikt att bidra till en ökad förståelse för kundbeteendet inom spabranschen. Avsikten med uppsatsen har varit att ta reda på vem den typiska spagästen är.Vi har med hjälp av teori inom bland annat konsumentbeteende, kundvärde och kundförståelse tillsammans med en webbaserad empirisk undersökning, studerat vad kunden värdesätter vid val och besök av spaanläggningar. Eftersom vi har strävat efter en förståelse för vem den typiska spagästen är kretsade undersökningen även kring livsstilsfrågor, levnadsvanor och demografiska aspekter. Examensarbetet har skett i samarbete med ett specifikt företag inom spabranschen (Varbergs Stadshotell och Asia Spa) för att därigenom få inblick i en representativ del av vår målpopulation.Resultatet av vår undersökning visade att det inte är de sociala aspekterna som är de mest värdefulla för respondenterna vid val av spaanläggning. Istället är det känslan spaanläggningen frambringar, egentid och upplevelsen som står i centrum.

Nyhetsrapporteringarna från det amerikanska inbördeskriget 1861-65 observerades med intresse och spänning av de samtida tidningsläsarna i länderna i Europa. Därför fanns det rådande attityder även i Sverige och kring detta har studier gjorts av ett flertal forskare.Syftet med denna undersökning har varit att studera tidningen Östgöta Correspondentens nyhetsrapportering kring det amerikanska inbördeskriget samt att jämföra de framträdande attityderna med andra svenska attityder och den generella liberala opinionen kring konflikten.Då jag ämnat tolka attityder i tidningens nyhetsförmedling av konflikten har jag granskat källmaterialet med hjälp av textanalys. Med denna kvalitativa metod har jag uppnått en medvetenhet för hur tidningen förhöll sig till konflikten. För att analysen ska bli meningsfull har den anknutits till ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av mitt resultat kan granskas.Genom analysen av tidningens källmaterial har jag kunnat visa att tidningen hade ett liberalt förhållningssätt till det amerikanska inbördeskriget med fokus på frihetsaspekten kring slaveriet. Tidningen uppvisade kritik mot att frågan om slaveriet hamnade i skymundan för den amerikanska unionens upplösning, men stöttade på det stora hela Lincolns och unionens syften.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i pressmeddelandena är djur och natur..

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen Samhällsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts då nyfikenhet i ämnet väckts efter anställning vid konsultföretag inom området mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsägare samt genom intervju med VA-projektör. Besök på plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar på att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.