Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om det sätt som svenska politiker talar om och beskriver samhället (framförallt det svenska) på har förändrats över tid. Studiens perspektiv är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär att det sätt som politikerna talar om samhället på ses som en del i den ständigt pågående konstruktionen av vårt medvetande om, och därmed av, samhället. Det material som undersöks är fem svenska borgerliga regeringsförklaringar, framförda 1976, 1979,1991, 2006 och 2010. Den textanalytiska metod som används för att analysera dessa regeringsförklaringar är en form av kvantitativ innehållsanalys.Konkret är studiens syfte att longitudinellt undersöka om det finns skillnader i vilka ideologiska idéer som dominerar i de analyserade regeringsförklaringarna. Detta görs med hjälp av två olika sorters innehållsanalys.

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommiti ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisningbedrivs på ett mycket traditionellt sätt.Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hurmatematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sinundervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hurlärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledandeenkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områdendels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senaredelen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in pålivet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika läraressätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild somjag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering däreleverna arbetar med samma material men i olika takt.För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en störrevariation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Oftahandlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras elleratt försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematisktoch strukturerat angrepps- och arbetssätt.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Examensarbetet har utförts på Skatteverkets kontor i Visby. Eftersom Skatteverket arbetar med ett befintligt projekt som medför en kommande förändring på filformatet från flatfil till XML-fil så fanns en oro över att det nya formatet skulle medföra prestandaproblem. Därför ville Skatteverket göra en utvärdering på inläsningen från filformaten till en databas med fokus på prestanda men även andra kvalitetskriterier.Målet med examensarbetet var att jämföra inläsningen av de olika filformaten där systemet skulle klara av hundratals till hundratusentals kontrolluppgifter för att sedan sammanställa resultatet av jämförelsen i en rapport.För att arbetet skulle kunna utföras så behövdes en lokal utvecklings- och testmiljö installeras. Testdata behövde även tas fram för att kunna utföra utvärderingen.Slutsatsen blev inte helt oväntat att flatfilsformatet är snabbare att läsa av än XML-formatet. Detta grundar sig i att XML-formatet innehåller betydligt fler tecken än flatfilsformatet.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Huvudsyftet med vår uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans. Vi ville även undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande, och om svaret var ja: vad kunde det bero på? Vår förhoppning var även att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser. För att få svar på våra frågor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkäter till samtliga polisstudenter som var uppväxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i Umeå, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, år 2005-2006.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.