Sök:

Sökresultat:

1045 Uppsatser om Nationstillhörighet kontra europeisk tillhörighet - Sida 23 av 70

Parenteral nutrition i hemmet; upplevelser och inverkan pÄ livskvaliteten

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstÄnd nÀr magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredstÀllande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning Àr den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie frÄn 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark Àr 2,8 patienter/miljoner invÄnare/Är. Vanligen Àr patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan pÄ livskvaliteten.

Lust att lÀsa : En studie i hur mellanstadieelever fÄr lÀslust

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

?Man slipper vÀssa den? - datoranvÀndning vid lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare, som valt att arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning med datorn som pedagogiskt redskap, anser att denna metod skiljer sig frÄn de metoder de tidigare anvÀnt samt ifall metoden lett till problem eller vinster. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex utvalda pedagoger som arbetar med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. FrÄgorna som stÀlldes under intervjun har rört samspelet vid datorn, datorn som metod kontra andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder samt dess eventuella problem och vinster. Av resultatet framgÄr det att det finns mÄnga fördelar med datoranvÀndning framför handskrivning, exempelvis kan eleverna koncentrera sig pÄ innehÄllet i sina texter och slippa forma bokstÀver för hand. Förutom sjÀlva redskapet man anvÀnder, skiljer sig denna metod inte sÀrskilt mycket frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder..

Hur elpris och vÀrmelast pÄverkar fjÀrrvÀrmesystem : fallet Göteborg Energi och Volvo Cars

Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De tvÄ systemen integreras som ett system och inverkan av olika ÄtgÀrder betraktas. Huvudsyftet Àr att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet Àr genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn pÄ el dÀr all ny elproduktion berÀknas ersÀtta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utslÀpp vid kraftvÀrmeproduktion Àr ocksÄ berÀknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest anvÀnts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.

Tillbaka till framtiden : Fyra scenarier för EU:s framtid efter eurokrisen

The starting point of this study is theories of European integration, which are used to formulate different scenarios about the future of the European Union. This is made in regards to the eurocrisis which has intensified the discussion about how to change the construction of the euro to overcome the economic difficulties that has arisen. In this study, four different scenarios are presented: "An updated Europe", "A new Europe", "The death of the euro" and "Goodbye Greece". The first two scenarios takes its starting point in the neofunctionalist theory of European integration and describes how the EU might increase its level of integration in different ways. We can either see a development where the EU tries to improve the implementation of the rules that are meant to coordinate the member states? economic policy, or we might encounter a more advanced integration where fiscal policy competences are transferred to the EU-level.The latter scenarios, however, takes another theory in to account, liberal intergovernmentalism, and describes how the eurozone might be fragmented in different ways due to conflicts of interest between lenders and countries that has to receive loan-packages.

Granskning av matematiklÀromedel för gymnasieskolans yrkesprogram : Avsnittet om ekvationer

Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.

Tydlighet kontra realism vid karaktÀrsdesign

I lagbaserade, tÀvlingsinriktade dataspel Àr det viktigt att det Àr tydligt vem som Àr medspelare och vem som Àr motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan anvÀnda för att uppnÄ detta i sin karaktÀrsdesign. Höga krav pÄ realism begrÀnsar dock hur dessa verktyg kan anvÀndas, och det Àr detta motsatsförhÄllande mellan krav pÄ realism och krav pÄ tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har ocksÄ försökt omsÀtta detta i praktiken genom att rita 46 karaktÀrskoncept till ett spelkoncept, med mÄlet att det tydligt skall framgÄ vilka karaktÀrer som hör ihop och vilka som Àr varandras motstÄndare. Jag har kommit fram till att höga krav pÄ realism avsevÀrt försvÄrar och begrÀnsar hur tydlig en karaktÀr kan göras, och min slutsats Àr att spelkonceptet skulle tjÀna i tydlighet om kraven pÄ realism skulle lÀttas..

PrestationsmÀtning i internationella organisationer : En fallstudie pÄ Duni AB

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

Men jag dÄ? : Individualisering i stora barngrupper i förskolan

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

KÀnslors inverkan pÄ fördelningsbeslut

Syftet med undersökningen var att visa kÀnslors inverkan pÄ fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer pÄ olika nivÄer, deltog i denna enkÀtstudie. Första delen av enkÀten gick ut pÄ att testa om och hur mÀnniskor reagerade kÀnslomÀssigt pÄ beslut som hade orÀttvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika kÀnsloadjektiv pÄ en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orÀttvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan tvÄ individer, pÄ skattningar av negativa kÀnslor samt en negativ effekt av orÀttvisa pÄ skattningar av positiva kÀnslor.

Om europeiska fattigdomsteorier och deras tillÀmpbarhet, relaterade till policydokument för EU:s fattigdomsÄr 2010.

This master?s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ?Year 2010 against Poverty?. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty.

Inkludering av elever i skolan

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Syner pÄ medling vid brott ? Hur ungdomspoliser och medlare ser pÄ medling vid brott i Göteborg

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser pÄ medling vid brott och vad de förvÀntar sig av det. Jag vill stÀlla deras syn pÄ medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill ocksÄ undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frÄgestÀllningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare pÄ syftet med medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare pÄ medlingens konsekvenser för gÀrningsperson respektive brottsutsatt?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ medlare frÄn medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser frÄn fyra olika distrikt i Göteborg.

RevisionsbyrÄers signalvÀrde

Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.

Lek och lÀrande i förskolan

Sammanfattning: Examensarbetet fokuserar pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskolan och pedagogers syn pÄ den reviderade Lpfö98. VÄr problemstÀllning handlar om att fÄ en ökad förstÄelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strÀvansmÄlen kontra den fria leken, dÀr barnen fÄr utforska sig sjÀlva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur pedagogerna förhÄller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strÀvansmÄlen i verksamheten. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vÄrt arbete. Vi fick möta sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->