Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Inaktivitet är idag en av de tio största dödsorsakerna i världen. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på befolkningens hälsotillstånd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) är ett arbetssätt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste åren vunnit allt större uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Syftet med vår studie är att beskriva och jämföra inställningen till, användandet av och ansvaret för olika insatser för att förbättra den fysiska aktivitetsnivån hos läkare och sjukgymnaster.

Bakgrund: Smärta förekommer i alla åldrar och är ett folkhälsoproblem världen över. Smärtskattning av barn yngre än fem år utgör en stor prövning för sjuksköterskor. Det kan därför medföra en ökad risk för underbehandlade smärttillstånd och en försämrad livskvalitet. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid bedömning av fysisk smärta hos barn yngre än fem år. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med vårt forskningsarbete var att genom jämförelse av två projekt som båda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssätt som vi som blivande pedagoger kan använda oss av i den ordinära skolundervisningen. Därigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett långsiktigt perspektiv och för en bättre medvetenhet gällande kost, hälsa och motion i förhållande till övervikt. Vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på tankar och känslor hos de medverkande i de båda projekten. Vi har intervjuat en projektledare från ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever från ett lokalt projekt. I vårt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rådgivning.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Syftet med uppsatsen är att studera unga romska kvinnors identitetsskapande i det senmoderna svenska samhället, utifrån de sociala markörerna; kön, etnicitet och klass. Med uppsatsen vill jag även bidra till att nyansera synen och fördjupa diskussionen om romska kvinnors framtid i Sverige. Min studie utgår från sju romska kvinnor som ingår i ett kooperativt integrationsprojekt som ska leda till möjligheten att få ett arbete. Jag har använt mig av teorier om intersektionalitet, kön, klass och etnicitet, för att kunna studera hur dessa intra-agerar och påverkar varandra då kvinnorna (åter)skapar sina identiteter för att förändra sina positioner i samhället. Jag har också använt mig av fakta för att skapa en förförståelse om romers situation och diskriminering i det svenska samhället.

Fotboll har under de senaste 100 åren växt till att bli en enorm företeelse i Sverige och övriga världen. Att vara fotbollsintresserad är idag en vanlig sida hos många människor, i Sverige och i övriga världen. För vissa är det identitetsskapande, och så viktigt att allt kretsar runt det fotbollslag man följer. Livet i övrigt kommer i andra hand. Det finns de som säger att fotboll är viktigare än religion för dem, eller att det är fotboll som är deras religion.Jag har i detta arbete försökt se om fotboll kan vara en religion eller fungera som en religion.

Abstract Fenomenet läxa ? osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget.

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nätverk ser ut? I så fall på vilket sätt? Denna studie undersöker om antalet nära vänner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar även till att ta reda på vilka egenskaper hos nära vänner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. Nära vänner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka är till gagn på arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie är grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anställd eller arbetslös och innehållet i ens personliga nätverk ? dem man kallar sina nära vänner.Studiens hypoteser bygger på nätverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts på området.