Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvägagångssättet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar också frågeställningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem är en av de dominerande markägarna i området tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut på 60-talet och många av Uppsalahems fastigheter är i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta såg Uppsalahem möjligheten att få flera olika utvecklingsmöjligheter av området belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige.I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av.Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna.Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning.Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ?åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskämnet ger utrymme för tolkning, då det inte uttryckligt står vilken specifik genrerepertoar svenskläraren ska hjälpa sina elever att tillägna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella provet samt i läromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna får för sitt genreskrivande. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella proven i Svenska B och de valda läromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella provet och läromedlen, när det gäller återkommande genrer i de nationella proven?Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är både kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestått av 20 nationella prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför provet samt fem läromedel för svenska A och B. Arbetet är indelat i två delstudier, en för proven och en för läromedlen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur gymnasielärare uppfattar sitt uppdrag. Arbetet bestod av en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer med sju stycken lärare, vilken genomfördes vårterminen 2005 vid en gymnasieskola i Norrbotten. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna uppfattar sitt uppdrag som flerdelat och uppfattar som sina huvuduppgifter både att utveckla elevernas kunskaper och att befrämja deras personliga utveckling. För att uppfylla uppdraget arbetar lärarna med tanke på livslångt lärande, värdegrund, förändrade samhälls- och arbetsförhållanden. De tycks vilja göra sitt bästa, men lyckas ändå inte alltid fullständigt med sina arbetsuppgifter.

I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.