Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer  hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen på tre grundskolor.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som har till syfte att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om och erfarenheter av muntlig framställning i undervisningen. Vilken plats upplever lärare och elever att momentet tala har i undervisningen? Hur och när får elever respons? Hur förbereds och genomförs det nationella provets muntliga del i svenska och hur upplever eleverna delprovet?Uppsatsen är baserad på sex intervjuer. Två lärarintervjuer och fyra elevintervjuer. Resultatet visar att undervisningen i det muntliga skiljer sig åt i de två olika klassrummen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.

Abstrakt InledningSjukdomstillstånd som drabbar ländryggen är ett av de vanligaste tillstånden i västvärlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som är några av de vanligaste sjukdomstillstånden som drabbar ländryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen utan varje röntgenklink har själva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingå vid konventionell ländryggsröntgen.Syfte/frågeställningSyftet med studien var att jämföra och redogöra vilka projektioner som ingår vid konventionell ländryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.Frågeställningar: Vilka projektioner ingår vid bildtagning av ländryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien är baserad på röntgenklinikernas metodböcker för konventionell ländryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning. Antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frågeställning. KonklusionVilka projektioner som ingår vid respektive frågeställning och antalet projektioner som ingår varierar mellan röntgenklinikerna.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens.Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet.Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats.Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

Uppsatsen är på uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom åren mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskärningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig äldre personal med lång yrkeserfarenhet. Den övertaliga återanställs som trotjänare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anställd så länge kompetensen efterfrågas. Finns ingen efterfrågan, blir lösningen avgångspension eller pension.

Vid prehospital patientkontakt är symptom och problem ofta tydliga, men ibland är det svårt att få en utförlig anamnes på grund av språksvårigheter eller medvetandepåverkan. Symptomen kan också vara diffusa och svårtolkade. Efter avlämnandet på mottagande enhet, vilket vanligtvis är en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hände efteråt med patienten och om de kunde ha fått bättre prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vårdade patienter.En enkät skickades ut till åtta ambulansstationer i Västsverige under våren 2008. Till-stånd från enhetschefen på respektive station inhämtades och personalen fick frivilligt delta i studien.