Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att skildra samt öka förstÄelsen för hur musiklÀrare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har pÄ den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lÀrarna anser sig omsÀtta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrÄn sex kvalitativa intervjuer frÄn lÀrare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vÄrt resultat att vÄra informanter har speglat sin undervisning beroende pÄ vilken kursplan som var rÄdande dÄ de sjÀlva utbildade sig till lÀrare.

Undersökningens syfte Àr att pröva hypotesen att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan Är 2002 och Är 2012. Hypotesen Àr uppstÀlld utifrÄn en samstÀmmig debatt i media de senaste Ären om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmÄga.40 stycken elevtexter frÄn det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrÄn textuella variabler sÄsom textlÀngd, meningslÀngd, innehÄllslig tÀthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med nÀrlÀsningar av tvÄ texter, en text frÄn varje Ärsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmÄga har försÀmrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan Ärsgrupperna. .

Bakgrund: Det rÄdande pensionssystemet i Sverige bestÄr av sex sÄ kallade AP-fonder. Genom Ären har pensionssystemet flertalet gÄnger kritiserats för dess lÄga avkastning.Problem: VÄr huvudfrÄga Àr att jÀmföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjÀlp av tvÄ jÀmförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under Ären 2002-2010.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information frÄn AP-fondernas Ärsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sÀmre Àn aktiemarknaden..

Statistik frÄn Skolverket (2006) visar att ungefÀr var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella Àmnesprovet i svenska för skolÄr 5. DÄ vi har vÄr verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna pÄ att undersöka detta nÀrmare. Vi valde att utgÄ frÄn ett lÀrarperspektiv och en lokal bild av lÀrarnas uppfattningar av det nationella Àmnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma Ät problemet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av intervjuer med Ätta behöriga lÀrare. VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka faktorer kan enligt lÀrarna i Upplands-Bro Kommun pÄverka att en elev inte nÄr de nationella mÄlen i svenska? Vilka mÄlstrategier har lÀrarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnÄ de nationella mÄlen? Med hjÀlp av teoretisk litteratur formas vÄr bakgrundsdel, med utgÄngspunkt frÄn Skolverkets rapport (2001), ?Utan fullstÀndiga betyg?, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, mÄlen i svenska, det nationella Àmnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt.

Det har blivit fler nationella prov för eleverna i grundskolan, vilket inneburit mer jobb för bÄde elever och lÀrare. Proven kom i samband med den nya lÀroplanen 2011 och syftet med proven Àr att mÄnga, ett av dessa Àr att lÀrarna ska kunna anvÀnda proven för att förbÀttra sin profession. Det finns tre olika förmÄgor som eleverna ska uppnÄ och dessa testas av i de nationella proven, del för del. Dessa förmÄgor Àr argumentations förmÄga, systematiska undersökningar och den teoretiska förmÄgan. FörmÄgorna Àr relativt nya för eleverna och lika sÄ lÀrarna, nÄgra av dessa har de aldrig undervisat i.                             Examensarbetet anvÀnder sig av en kvalitativ undersökning för att se hur sex lÀrare i fem olika kommuner har fÄtt förÀndra sin planering och undervisning för att trÀna, utvÀrdera och bedöma eleverna i dessa tre förmÄgor.

AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgÄtt en förÀndring frÄn kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för vÀrderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio Är av kommunism. Samtidigt pÄminner de nya utrikespolitiska förhÄllanden som uppstÄtt i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. UtifrÄn ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förÀndringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens kÀlla och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfÀrdades pÄ basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀsförstÄelseproblem och matematiksvÄrigheter.En inledande teorigenomgÄng visar pÄ olika sorters svÄrigheter med lÀsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svÄrigheter. Teoridelen tar Àven upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvÄrigheter och lÀs- och skrivsvÄrigheter i allmÀnhet och lÀsförstÄelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns nÄgon koppling mellan resultatet pÄ ett lÀsförstÄelsetest som elever gör i Är 7 och resultatet pÄ de nationella proven i matematik som görs i Är 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i Är 9.Resultatet pÄ undersökningen visar att det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat pÄ lÀsförstÄelsetestet tenderar att ge sÀmre resultat pÄ de nationella proven samt lÄga betyg i matematik..

Detta examensarbete Àr en studie av tvÄ nationella rÄdgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhÄller sig till Skolverkets allmÀnna rÄd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmÀnna rÄd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ textanalys.VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr följande:Hur förhÄller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda pÄ detta har vi Àven följande tvÄ frÄgestÀllningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmÀnna rÄd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig Ät hur vÀl likabehandlingsplanerna förhÄller sig till de nationella rÄdgivande dokumenten.

Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, dÄ fÄr ni inte vara med?!? utgÄr frÄn de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framstÀlls i lÀroböckerna för eleverna som lÀser religionskunskap A pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr gjord med en jÀmförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur lÀroböckerna framstÀller minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur lÀroböckerna framstÀller Sveriges minoriteters religioner med inriktning pÄ samernas religion och judendomen.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

BAKGRUND:Idén till denna undersökning vÀcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev sÀrskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lÀgre Äldrarna. Som blivande lÀrare ville vi ta chansenatt fÄ mer kunskap om dessa.SYFTE:VÄr avsikt Àr att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lÀgre Äldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vÄr undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehÄll som enligt kursplanen i matematik skall ingÄ i grundskolansmatematikundervisning upp till Är 5. Inte heller tar de hÀnsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vÄr undersökning. EnanvÀndning av dylika material krÀver en medvetenhet hos anvÀndaren..