Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningDetta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program, 15 hp, 2011.

Abstract                                                                                                                                                                                        Åsa Kippel Montessoripedagogiken ? En studie om en tidlös pedagogik?Montessori pedagogy - A study on a over time education?                                                                                                                                                  Antal sidor: 29Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida Maria Montessoris pedagogik är förenlig med 2000-talets skola. På vilket sätt pedagogerna inom montessoriskolorna i Sverige valt att arbeta för att förnya pedagogiken för att följa de nya styrdokument som kommit. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag intervjuade ett begränsat antal montessoripedagoger för att göra en bild av hur de förenade sin pedagogiska tanke med de nya läroplanerna och det faktum att man från och med Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11, har ett betygskrav redan från årskurs sex. Resultatet visade att Montessoris pedagogik är högst aktuell och frånsett betygsättning  inte utgör något större problem att förena med de nya läroplanerna.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hur läroböckerna bidrar till historiemedvetande och källkritiskt tänkande hos gymnasieelever samt hur läroböckerna stämmer överens med rådande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod använts. Teorin författarna utgått ifrån i sin analys är de tre olika förhållningssätten att förstå omvärlden på; som fakta, som mänsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i läroböcker under perioden 1968-2004 på tre historiska händelser: upptäckterna, Karl XII och första världskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att läroböckerna mer styrs av marknaden än av rådande styrdokument, att läroböckerna inte tillräckligt uppmuntrar till källkritiskt tänkande samt att läroböckerna ger en ensidig blick av historia.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur elever klarar att utveckla de olika förmågorna som uttrycks i kursplanen i kemi. Fokus ligger på förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning. I undersökningen görs jämförelser mellan elevers utveckling av förmågan att kommunicera och ta ställning relativt förmågorna att använda kemiska begrepp och att genomföra systematiska undersökningar. Som underlag till jämförelserna används resultaten från det nationella ämnesprovet i kemi. Syftet är också att undersöka hur förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning bedöms på de nationella ämnesproven i kemi.Metod:De nationella proven används för att utvärdera hur väl eleverna har utvecklat de olika förmågorna som finns i Skolverkets kursplaner.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.