Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan läsning av skönlitteratur och läsfärdighet, och om undervisningsmetoden har någon betydelse för läsförståelsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har påverkat elevers läsförståelse, betyg i svenska och om det leder till bättre läsförståelse. Även elevers inställning till sin egen läsförståelse, sitt betyg och om de anser att läsning är viktig undersöks. Informanternas syn på eleverna och projektet undersöks också.Skolverkets uppmärksammade studie NU-03 är en undersökning om elevers läsförståelse i skolår 9. Denna visade att läsförståelsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några skillnader mellan banktjänstemän i småstad och storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör skillnader mellan livet i en storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..

Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns.

Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten.Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida.Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Den här undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets påverkan på utbrändhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom området i Kina är mycket outforskat medan det i Sverige och övriga västvärlden talas om det dagligen. Resultatet av den här studien pekar på att skillnaderna mellan länderna knappt är förekommande. Detta kan till stor del bero på Ikeas organisationskultur.

Vi har undersökt hur kaffeföretagen Löfbergs lila, Gevalia, Lavazza och Illy arbetar med CSR på olika sätt för att urskilja om det finns en koppling till företagsstorlek, plats i värdekedjan och om det finns några kulturella skillnader som gör att företagen satsar olika på CSR..

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle.