Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur nationella proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Det föreligger oundvikligen spänningar mellan intresset av att skydda miljön och intresset av varors fria rörlighet på den inre marknaden. Då harmoniserande gemenskapslagstiftning saknas bedöms vanligen frågan huruvida nationella miljöskyddsåtgärder skall tillåtas eller ej efter de restriktioner sådana åtgärder eventuellt kan medföra för den fria varurörligheten. Nationella handelshindrande miljöskyddsåtgärder kan under vissa förutsättningar medges undantag enligt artikel 30 EG- fördraget och/eller Cassis-doktrinen. Då harmoniserande gemenskapsbestämmelser saknas är nationella miljöskyddsåtgärder förenliga med Cassis-doktrinen förutsatt att åtgärderna är tillämpiga utan åtskillnad, proportionella, vilket innebär att det inte får finnas någonalternativ åtgärd genom vilken man på ett lika effektivt sätt kan uppnå samma miljömål, men som inte begränsar den fria varurörligheten i samma utsträckning, och nödvändiga. Miljöåtgärder som inte tillämpas utan åtskillnad kan endast berättigas av intresset av att skydda människors och djurs hälsa och liv samt bevarandet av växtarter, enligt artikel 30 EG-fördraget..

Since the beginning of 1940 there have been externally developed tests in Sweden. Their appearances have changed over the years together with the cognitive approach. Nowadays, this kind of tests is going by the name of the national tests, which was introduced in the year of 1994. When the Swedish National Agency for Education received the assignment to develop new purposes and national tests to the third grade students, debate took a bounce. The matter was well discussed; national tests in third grade or not?The national tests thus far carried out four rounds in the third grade and the purpose of my study was to find out how teachers are reasoning about the tests.

Syftet med uppsatsen är att studera hur romerna, med utgångspunkt i historieläroböcker för grundskolans senare år och utgivna mellan åren 1995 och 2012, är underordnad majoritetssamhället, samt belysa hur läroböckernas historieförmedling sker och hur den är präglad. Uppsatsen skall även uppmärksamma skillnader i framställningen av romer efter erkännandet i politiska styrdokument och läroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.

Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området.

Vilka är målkriterier/kvalitetsindikatorer för att nå de nationella kraven, med tanke på barn i behov av särskilt stöd?.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip Strömbäck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att kartlägga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehållsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar från Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstämmer med den bild bolaget själva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjälp med målen att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid är det just moderniteten avarenorna som har fått den kraftigaste förändringen. Ju senare i vår undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..

Syftet med föreliggande arbete är att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och läroböcker i ämnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gång. Ett huvudantagande är att samhällets krav har en stor påverkan på vår uppfattning om vår samtid och att framställningen av resande således har skiftat i takt med samhälleliga förändringar. För att uppnå syftet har en litteraturstudie på tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av läroböcker i ämnet historia på gymnasie- och grundskolenivå. Sammanfattningsvis visar uppsatsen på att det existerar en tydlig diskrepans mellan läroplanernas mål angående nationella minoriteter och vad som förmedlas i läroböckerna..

Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet.