Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

SammandragLena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelenI denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar.För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket.Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning.

Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de Nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap.

Syfte Att utreda FAR och Revisorsnämndens förändrade roll. Metod För att möjliggöra syftet har både primär- samt sekundärdata använts. Primärdatan innehåller intervjuer med flertalet personer väl insatta i ämnet. Sekundärdatan består huvudsakligen av branschpublikationer samt hemsidor för relevanta organ. Litteratur Litteraturgenomgången fokuserar på teorier kring global governance.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut.

Bakgrund: För att upprätthålla patienters säkerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som används under operation för att höja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess påverkan på patientsäkerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys användes för att bearbeta texterna på ett induktivt sätt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att känna sig säker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsäkerhet.

Syftet med studien var att ta reda på hur chefer och kökspersonal på förskolor arbetade för att främja goda matvanor hos barn enligt de Nationella riktlinjer som finns.Metoden som användes var kvalitativ intervjuundersökning med fem förskolechefer och fem kökspersonal i en kommun i östra Svealand. Kravet för att medverka i undersökningen var att förskolorna skulle tillaga och planera maten på egen hand. I kommunen fanns det 65 förskolor som lagade och planerade maten själva. Lottdragning tillämpades för att välja ut vilka förskolor som skulle delta i undersökningen.Resultatet visade att förskolecheferna hade det yttersta ansvaret för att Statens livsmedelsverks riktlinjer följdes men de delegerade ansvaret till kökspersonalen då dessa ansågs vara experter inom området. Resultatet visade dock att kökspersonalen inte följde riktlinjerna till fullo, då de ansåg att de hade tillräckligt med kunskap.

Rapporten är skriven på svenska. För att utveckla användarvänliga system finns ett flertal riktlinjer angående hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje område i ett informationssystem. Det finns även andra riktlinjer som beskriver användarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp på North Carolina State University i USA är en av många som har utvecklat sju principer för att behandla användarvänlighet[1].

Syftet med följande arbetet är att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivåindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivåindelade klasser kontra blandklasser. Vi jämför samma elevers nationella prov i årskurs fem, då barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten från de nationella proven i årskurs nio då eleverna hade gått i blandklasser i tre års tid. Jämförelsen görs i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade också på en enkät om hur de upplevde sin klassituation.. Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivåerna förbättrade sina studieresultat från år fem i en betydlig större utsträckning än barnen som gick i de lägsta klassnivåerna.

Uppsatsen är en studie av hur lärare bedömer och betygssätter elevers muntliga prestationer på den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, däribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mål att styra lärarnas arbete med det mål- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnå sitt syfte. Lärarna, de fem informanterna, beskriver i två olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut då de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lärarna bedömer, hur lärarna bedömer samt varför lärarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvärdighet, ojämlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder när lärarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Bakgrund Nationella kvalitetsregister används idag inom vården för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan också användas till forskning och förbättringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. På senare år har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att få en mer komplett utvärdering av vårdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.