Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.Vår huvudfrågeställning är följande:Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten.

Arbetsmarknaden genomgår just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hänsyn till varje generations unika särdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nära framtiden är därför att förstå generation Y:s arbetslivsvärderingar.

Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!? utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter från regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk säkerhetspolitik.)Att försvara svenska värden och intressen är nu jämte försvaret av Sverige Försvarsmaktensfrämsta uppgift. Nu när begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fått en ny och viktig roll i svensksäkerhetspolitik så är det angeläget att undersöka mer systematiskt på vilket sätt det förhåller sig.Det är med denna bakomliggande tanke som ämnet för uppsatsen är valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsäkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapå regeringens hemsida från januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren..

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte.

In recent years, more of high stakes (National exam- NP) have been introduced in Sweden and now (2015) the government has decided that the NP in social sciences- and natural science in 6th grade is optional in order to reduce teachers' administrative burden. Based on these reforms, to have more tests in more grades and also on the decision to remove the test, the purpose of this study is to examine how teachers perceive the work of the (NP).A quantitative research was done in the form of questionnaires. The study was based on questionnaires regarding the time for working with the NP and of the intention that the NP should be a support for teachers.The result of the study is linked to school development and the constructivist theory of learning. The results show that teachers perceive work with NP takes a lot of time, where as the time for administration seems to take slightly lesser time than the time for assessing the exams. The results also indicate that teachers perceive NP as supportive, mainly in relation to the curriculum.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Uppsatsen är en diskursanalytisk undersökning av representation av nationell kultur och identitet i två läroböcker i italienska som används på gymnasienivå. Uppsatsens syfte är att analysera hur nationell kultur och identitet representeras, mot bakgrund av ett intresse att synliggöra diskursiva och samhälleliga strukturer som avspeglas i representationen. I analysen läggs särskild vikt vid att visa hur sociala maktrelationer mellan och inom nationella kulturer återspeglas i läroböckerna. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är inspirerade av den brittiske sociolingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och av socialkonstruktionistisk kulturteori som till stor del utgår från kulturforskaren Stuart Halls resonemang. I uppsatsen används Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys som metodologisk utgångspunkt. I analysen klarläggs att läroböckerna avspeglar och reproducerar diskurser som speglar ojämlika maktförhållanden inom nationella kulturer och i viss mån även mellan nationella kulturer. I läroböckernas representation av italiensk, nationell identitet förekommer stereotyper om syditaliensk identitet som återger en ojämn maktbalans inom det italienska samhället mellan norra och södra Italien. Läroböckernas representation av italiensk kultur utgår stundtals från ett etnocentriskt svenskt perspektiv där diskurser som kan förbindas med turistpropaganda accentueras. I avslutningen diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.