I studien stÀlls frÄgan hur den historiska förordningen ?produktplakatet? frÄn 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar Àn idag ett förbud för utlÀndska redare att bedriva sjöfart pÄ svenska vatten. En sÄdan aktivitet kallas för cabotage, vilket Àr franska och betyder ?kustfart?.Produktplakatets lydelse och den praktiska tillÀmpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig Ät pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Vi har jÀmfört elevers resultat pÄ matematiska problem pÄ en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har Àven jÀmfört flickornas resultat med pojkarnas..

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur svensklÀrare arbetar med litteratur frÄn övriga vÀrlden, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?frÄn övriga vÀrlden? kan vara, hur de vÀljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer av sex svensklÀrare verksamma i Är 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg att litteratur frÄn övriga vÀrlden ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av nÄgon som kommer frÄn eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle fÄ förstÄelse för sig sjÀlva och för andra mÀnniskor, kulturer och lÀnder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, kÀnslor och tankar.

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas pÄ sex skolor i en kommun. Vi ville i vÄr studie söka svar pÄ om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som stÀlls pÄ utvÀrdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvÀrdering och vilka krav som stÀlls utifrÄn styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlÀgga och undersöka pÄ vilket sÀtt den specialpedagogiska verksamheten utvÀrderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att kommunen utvÀrderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvÀrderingsarbete med hjÀlp av utvÀrderingsmodellen Qualis.

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

NĂ€stan en femtedel av grundskolans elever har sitt ursprung i andra lĂ€nder och att undervisa flersprĂ„kiga elevgrupper utgör en pedagogisk vardag för mĂ„nga lĂ€rare. I ett stort antal nationella studier och granskningar av pedagogisk verksamhet konstateras dock att en stor andel av andrasprĂ„kseleverna inte nĂ„r nationella mĂ„l i matematik och svenska. Även internationella jĂ€mförelser visar att andrasprĂ„kselevers förutsĂ€ttningar för lĂ€rande inte tillgodoses i lika stor utstrĂ€ckning i Sverige som i andra OECD-lĂ€nder. I förlĂ€ngningen fĂ„r detta demokratiska konsekvenser, dĂ„ mĂ„nga andrasprĂ„kselever saknar verktyg att tolka och förstĂ„ sin omgivning och dĂ€rmed inte kan pĂ„verka och aktivt delta i samhĂ€llsgemenskapen. Den mĂ„ngfald som elever utgör med avseende pĂ„ social, kulturell och etnisk bakgrund, förutsĂ€tter dĂ€rför nya pedagogiska förhĂ„llningssĂ€tt för att alla aktivt ska kunna delta och fĂ„ möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Syftet med den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r att beskriva och förstĂ„ skolans pedagogiska verksamhet för andrasprĂ„kselever med fokus pĂ„ sprĂ„k och matematik.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt omrÄde rörande redovisning av förvÀrv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan pÄ nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av bÄde börsens övervakningschef sÄvÀl som av Föreningen för god sed pÄ vÀrdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jÀmnare tillÀmpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att nÄ klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen pÄverkar bolagens redovisning av goodwill.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till svenska börsnoterade bolag pÄ Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: PrimÀrdatan Àr insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulÀr. PrimÀrdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjÀlp av tidigare studier inom omrÄdet.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrÄgade respondenterna Àr att tillsynen Àr bristfÀllig i sÀttet granskningen utförs.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och i vilken mÄn gymnasieelever anvÀnder adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet Àr att utröna om det finns nÄgra tydliga kopplingar mellan specifika drag i adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns nÄgra tydliga könsrelaterade skillnader i anvÀndningen av adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever frÄn Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andrasprÄk. Under- sökningen bestÄr av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en nÀrstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjÀlp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder pÄ att det finns ett visst samband mellan hög adjektiv- tÀthet och höga betyg, och fynden visar ocksÄ pÄ tydliga skillnader vad gÀller sprÄklig variation, stilnivÄ och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive lÄga betyg.

The purpose of this essay was to investigate the procedure surronding the abolition of the Statarsystem as well as trying to see possible motives for this abolition. In oder to do so different records from Svenska Lantarbetarförbundet and Svenska Arbetsgivarföreningen were examined. It soon became apparent that the procedure itself was not to hard. Both parties wanted the system to stop. In short, Svenska LantarbetarförbundetŽs motives were that statare did not receive a good social status and also that the system smothered statarna.

Tidigare sÄgs sociala frÄgor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men pÄ 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning dÀr alla dessa delar bands samman Àven med den ekonomiska redovisningen, numera benÀmnt hÄllbarhetsredovisning. MÄnga svenska företag ligger idag efter vad gÀller andelen upprÀttade hÄllbarhetsredovisningar i jÀmförelse med andra europeiska lÀnder. Sverige Àr dock sedan rÀkenskapsÄret 2008 det första landet i vÀrlden som lagstiftat hÄllbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera för vem en hÄllbarhetsredovisning Àr anvÀndbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens Äsikter angÄende den nationella lagstiftningen samt hur anvÀndbar den internationella standarden Àr för dessa företag.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

I den hĂ€r studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmĂ„let och andrasprĂ„ket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, sprĂ„kbehĂ€rskning och sprĂ„kdomĂ€ner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska sprĂ„ket. Attityderna till modersmĂ„let varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man nĂ€rmar sig det svenska sprĂ„ket samtidigt som modersmĂ„let fĂ„r mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har ocksĂ„ visat att det rĂ„der samband mellan hur man förhĂ„ller sig till de olika sprĂ„ken.

Vid hÄllplatser i stÀder finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenÀrerna skyddas mot vÀder och vind. PÄ landsbygden dÀremot Àr det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hÄllplats. För att nÄ det nationella mÄl med fördubblad kollektivtrafik fram till Är 2020 kan en satsning för att skydda resenÀrerna vara pÄ sin plats.Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenÀren som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trÀ och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillÀmpats i arbetet Àr intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkÀtundersökning och en jÀmförelse mellan tre befintliga trÀkurer pÄ landsbygden.