Bostadsmarknaden har lÀnge varit tuff i Sverige och gjort det svÄrt för mÄnga att fÄ ett hyreskontrakt, inte minst om det funnits anmÀrkningar rörande boende sedan tidigare. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄ stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad arbetar vrÀkningsförebyggande samt att se till hur stadsdelarna pÄverkas av kommunala och nationella direktiv. FrÄgestÀllningarna som har behandlats under studiens gÄng Àr: Hur ser det vrÀkningsförebyggande arbetet ut i de olika stadsdelarna? Vilka skillnader samt likheter finns det kring det vrÀkningsförebyggande arbetet i de olika stadsdelarna? Hur pÄverkar organisationen samt de kommunala och nationella direktiven stadsdelarnas vrÀkningsförebyggande arbete?Det Àr en kvalitativstudie som har grundats pÄ semi-strukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i vardera stadsdelen. Studien har ett organisationsteoretiskt perspektiv samt ett grÀsrotbyrÄkratiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med införandet av en ny lÀroplan, Lgr 80. De frÄgor som jag har valt att inrikta mig pÄ Àr Hur Sveriges LÀrarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förÀndringar som Sveriges LÀrarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges LÀrarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya lÀroplanen genom att bÄde arbeta med lÀroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. KÀllor som jag frÀmst har anvÀnt mig av till undersökningen Àr Sveriges LÀrarförbunds remissyttrande, LÀroplansförslaget och sammantrÀdesprotokoll frÄn Sveriges LÀrarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges LÀrarförbund kunde pÄverka arbetet med lÀroplanen bÄde genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

SammandragMed detta arbete vill jag titta pÄ de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning pÄ deras engelskundervisning. Detta för att fÄ inspiration till olika sÀtt att undervisa elever i problem pÄ, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under tvÄ dagar vardera under tre veckors tid. Under de tvÄ dagarna satt jag med i klassrummet och tittade pÄ hur undervisningen sÄg ut.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingslĂ€nder genom sĂ„ kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut frĂ„n 1998 ocksĂ„ arbeta med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor i sina projekt. JĂ€mstĂ€lldhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmĂ„len för svenskt bistĂ„nd och pĂ„ senare Ă„r har jĂ€mstĂ€lldhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s bistĂ„ndsarbete för jĂ€mstĂ€lldhet, och med att sĂ€rskilt uppmĂ€rksamma kvinnor. Syftet fokuserar pĂ„ hur dessa förestĂ€llningar, sammanlĂ€nkade med idĂ©er om kön och ?ras?, etableras och upprĂ€tthĂ„lls inom PAO-bistĂ„ndet.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktÀriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B Àr ett kÀrnÀmne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebÀr att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingÄr en större skriftlig uppgift dÀr ska eleverna skriva en text utifrÄn en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att vÀlja mellan.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Examensarbetet handlar om att jÀmföra vad styrdokumenten frÄn Chile respektive Sverige sÀger om elementÀr sannolikhetslÀra. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men Àven genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger pÄ en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nÀmnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt lÀromedel frÄn Sverige.I studien framkommer bÄde likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna Àr av samma art lÀnderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift frÄn bÄda lÀnder Àr de av renodlad sort. Skillnader pÄtrÀffas i hur omfattande och innehÄllsrik den chilenska kursplanen Àr utformad i jÀmförelse med den svenska.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmÄlen som ett nytt angreppssÀtt för att verka för en hÄllbar utveckling. Sveriges miljöarbete Àr varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och lÀnsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömÄlen pÄ en lokal och regional nivÄ. Denna studie behandlar kommunens och lÀnsstyrelsens uppfattningar kring ÄtgÀrderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmÄlen. Studien baseras pÄ ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjÀlp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömÄlens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.

Sedan 1998 tillÀmpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mÄl- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska fÄ samma betyg i hela landet. MÄl och betygskriterier Àr faststÀllda. LÀrare, elever och alla andra kan alltsÄ kÀnna till vad som krÀvs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvÀrdiga betyg inte ges. Genom att jÀmföra skolors resultat pÄ nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i Ärskurs 9 nÄgra fÄ mÄnader senare stÄr detta klart.Min uppsats granskar de icke likvÀrdiga betygen.

Idag Àr det mÄnga kvinnor som Àr verksamma inom arbetsmarknaden men dem ses inte sÄ framgÄngsrika inom chefspositioner. Det Àr olika företagsfaktorer som Àr avgörande i det fallet. Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga de mest viktigaste företagsfaktorer som gör det svÄrt för kvinnor till högre chefspositioner. För att uppnÄ syftet i det hÀr arbetet, anvÀnds en kvantitativ undersökning. Eftersom vissa yrke Àr stereotypiskt för mÀn och kvinnor har respondenterna valts i ett teknik baserad företag (manlig stereotyp) och service och kultur baserad företag ( kvinnlig stereotyp).Resultatet av undersökningen visar att i Sverige finns fortfarande stereotypisering av yrke, den Àldre generationen som sitter i företagens lednings grupper har en maskulin kultur, kvinnor förvÀntas inte att agera sÄ auktoritÀra samt att svenska företagens kultur skiljer sig frÄn den svenska nationella kulturen..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program, 15 hp, 2011.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.