I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar.Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.

This work studied the information flow and information handling among different parties. The study focused on how educational materials on national tests from The Swedish National Agency for Education is managed by school principals and teachers and how the information is passed on to students. The data material was based on observations and interviews at two different high schools. Six teachers and their classes and principals participated in the study. The Agency was also interviewed.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.

Det här arbetet syftar till att försöka ge en bild av lärarens syn på ämnesintegrering mellan ämnena träslöjd och matematik. Min vision är att slöjdämnet ska kunna integreras mer bland andra skolämnen än det görs i dag..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks.         Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan.

Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till prov i svenska, särskilt läsförståelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseprov i svenska, men även att det finns många fler olika sorters prov i svenska.

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.