Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.

Syftet med studien Àr att genom intervjuer med fyra pedagoger pÄ olika fritidshem undersöka fritidshemmens utevistelse. För att ge en förförstÄelse inleds uppsatsen med en historisk bakgrund som förklarar fritidshemmets och fritidspedagogsyrkets framvÀxt. Vidare presenteras teorier om utomhusmiljö, lÀrande och lek samt pedagogiska perspektiv pÄ utevistelsen. Resultatet frÄn intervjuundersökningen kopplades till relevanta delar i de nationella styrdokumenten och för Àmnet relevant forskning. Undersökningen visar att fritidshemmen har olika förutsÀttningar för utevistelse.

HĂ€ndelserna i Knutby 2004 har nog inte undgĂ„tt nĂ„gon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svĂ„rt. Även gĂ€rningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring hĂ€ndelserna i Knutby var stor och pĂ„ grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhĂ€llet i Uppland pĂ„ den nationella kartan. I denna uppsats har jag skĂ€rskĂ„dat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjĂ€lp av kritisk diskursanalys.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

Ett lands lagstiftning Äterspeglar nationella vÀrderingar, vÀrdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis pÄ medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, dÀrför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning Àr underordnad EG-rÀtten (inklusive EG-domstolens rÀttspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rÀtten. Skulle nationell lag stÄ i konflikt med EG-rÀtten har den senare företrÀde.

Studien avsÄg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsÀttning samt eventuella tillÀggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i Ärskurserna 2 ? 4 frÄn gymnasiesÀrskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att kÀnna sig maktlös nÀr det gÀller att förandra, 2) Att vara pÄ sin vakt, samt 3) Att förhÄlla sig till andra.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar. För att undersöka vad det Àr som pÄverkar tiden som en mamma ammar, har en Zero inflated negative binomial-modell (ZINB-modell) tagits fram. Resultaten visar att det som avgör hur lÀnge en mamma kommer att amma Àr: Graviditetens lÀngd, mammans Älder, mammans rökvanor under graviditetens sista mÄnader, mammans rökvanor samt mammans nationella ursprung..

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

I arbetet studeras kopplingen mellan bedömning och mÄl i en klass, i skolÄr 5, nÀr det gÀller geografi. Jag har undersökt vilka mÄl undervisningen riktar sig mot, vad och hur lÀraren bedömer samt i vilken utstrÀckning bedömningen Àr ?rÀttvis? i den mening att den överensstÀmmer med mÄlen i kursplanerna. Studien har gjorts genom en fallstudie och inom denna har jag gjort klassrumsobservationer, intervjuat lÀraren och analyserat uppgifter som eleverna arbetat med. Insamlade data har sedan analyserats utifrÄn kunskapsformerna (fakta, förstÄelse, fÀrdighet, förtrogenhet) och Àven jÀmförts med de nationella mÄlen. I resultatet har framkommit att det finns en överrensstÀmmelse mellan mÄl och bedömning, och dÀrmed att förutsÀttning för rÀttvis bedömning finns..

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.