Inom gemenskapen pågår idag ett harmoniseringsarbete beträffande både de nationella bolagsstiftningarna, men även vad gäller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, där ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrättsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundläggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal år varit uppe för diskussion då det är oklart hur långtgående denna frihet skyddas av fördraget.Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen på inkorporations- eller sätesprincipen. Det är skillnaden vid dessa principers tillämpning som har givet upphov till problematiken på området.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

För att säkerställa god och evidensbaserad vård för personer som drabbats av stroke finns nationella strokeriktlinjer upprättade. I Örebro län har man utifrån dessa utvecklat lokala strokeriktlinjer, där den rehabiliterande fasen beskrivs mer fördjupat än i de nationella. Syfte: Att kartlägga i vilken utsträckning arbetsterapeuter verksamma i Örebro läns kommuner arbetar efter lokala strokeriktlinjer. Metod: I denna studie användes en kvantitativ design där ett webb-baserat frågeformulär skickades ut till 168 arbetsterapeuter. Nittioen av dessa besvarade formuläret (svarsfrekvens 54%).

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

I studien utreds EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen och missbruksdoktrinens rättsliga ställning. Med missbruksdoktrinen menas all praxis från EG-domstolen som behandlar missbruk av EG-rätten. Syftet med studien är dels att klargöra konceptet missbruksdoktrinen och dels att utreda huruvida missbruksdoktrinen återspeglar en allmän princip som stadgar att EG-rätten inte får missbrukas. Studien fokuserar särskilt på skatterättsområdet.För att utreda EG-domstolens tolkning av missbruksdoktrinen analyseras relevanta rättsfall i kronologisk ordning. Urvalet av rättsfall har gjorts genom en undersökning av vilka rättsfall som behandlas i doktrinen.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

?Förbättrad livskvalitet på landsbygden? är ett av flera mål som är angett av EU och som ska förverkligas via medlemsländernas nationella landsbygdsprogram. Programmet har arbetats fram för att åtgärda de ?brister? som må råda på landsbygden. Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka hur livskvalitet kommer till uttryck via landsbygdsprogrammet hemma/här i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program..

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.