The purpose of our study was to investigate whether national adoptions could be an option within the childcare system in Sweden. We wanted to create an understanding of how the professionals agree to this. We have implemented a comprehensive literature review as well as a qualitative study, taking benefit of a phenomenological method of analysis. The result of our study shows that national adoptions cannot replace foster placements but be a good addition to foster homes. Adoption gives the children a more secure and stable life..

Denna C-uppsats behandlar ämnet adoptioner ur ett allmänt övergripande perspektiv utan någon särskild kärnfråga eller dylikt. Uppsatsen tar främst sikte på interNationella adoptioner och vad som krävs vad för att få genomföra en sådan. Beträffande detta så har jag gått igenom alla de faser som man som adoptivförälder måste gå igenom för att få genomföra en adoption, alltifrån att man går igenom en lämplighetsprövning till att man tar kontakt med en adoptionsorganisation och genomför själva adoptionen. Socialtjänsten i hemkommunen har ochså en stor roll i adoptionsförfarandet och detta tas upp i ett kapitel. Uppsatsen som är skriven ur ett rättsligt perspektiv tar givetvis upp alla de svenska rättsregler som reglerar adoptioner samt även de internationella rättsregler (såsom konventioner) som finns.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.

En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in..

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten..

The purpose of this study was to examine domestic adoptions in Sweden, and also compare the Swedish adoption system to the Canadian adoption system. I wanted to find out why there are so few domestic adoptions in Sweden, and how it has changed over the years. I also wanted to know why there is such a large difference between Sweden and Canada regarding adoptions.I interviewed five social workers to find out what attitudes the social services have regarding adoptions. My other questions were how the childs best interest is considered when a parent wants to place a child in an adoptivefamily, and which parents decide to place their child instead of keeping it.I found that the social services are reluctant to place children in adoptivefamilies because their main goal is to keep biological families intact. In Canada the social services goal is to provide the child with a safe and stable home.There is no longer any stigma surrounding single mothers and well developed welfaresystems enable most to keep their children.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..