Sök:

Sökresultat:

860 Uppsatser om Nationell nivć - Sida 36 av 58

Patienters uppfattning om allmÀnpsykiatrisk heldygnsvÄrd

SAMMANFATTNINGBakgrund: Enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen ska vÄrden tillgodose patientens behov av trygghet, bygga pÄ respekt för patienten, frÀmja goda kontakter mellan patient och personal och tillgodose kontinuitet och sÀkerhet i vÄrden. Forskning inom psykiatrisk vÄrd har undersökt hur patienter uppfattar dessa omrÄden. Denna forskning har resulterat i att Sverige har infört en nationell satsning för att mÀta patienternas uppfattning om den vÄrd de har fÄtt. Syfte: Syftet Àr att undersöka patienters uppfattning om vÄrden pÄ en allmÀnpsykiatrisk heldygnsavdelning. Metod: En enkÀt bestÄende av frÄgor med skattningsskala eller fasta svarsalternativ gavs till 25 inneliggande patienter pÄ en svensk heldygnsvÄrdsavdelning. EnkÀten besvarades av 14 patienter vilket gav en svarsfrekvens pÄ 56 %. Svaren har förts in i programvaran Exel och analyserats med utgÄngspunkt frÄn kategorierna bemötande, information, personcentrerad vÄrd, planering av vÄrden, nÀrstÄende och vÄrdmiljö. Resultat: Resultatet visar pÄ att uppfattningen om hur man upplever vÄrden pÄ avdelningen varierar kraftigt.

Samverkan vid lÀkemedelsberoende mellan primÀrvÄrd och socialtjÀnst ur ett lÀkarperspektiv. : Collaboration for drug dependence between primary healthcare and social service from a medical perspective

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okÀnt tillstÄnd men ansÄgs ÀndÄ vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har pÄtrÀffats i nÄgot annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillstÄndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillstÄndet inte kan förklaras med nÄgon bakomliggande somatisk sjukdom, och att förÀldramanipulation av barnen inte kunnat pÄvisas utan att fenomenet krÀver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hÀnsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera pÄ förÀldrastöd eftersom förÀldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mÄende. Syftet med studien Àr dels att belysa hur kunskapslÀget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

Musik som redskap i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd : en kvalitativ studie om förskolepersonalens musikarbete

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

?Man kan ta reda pÄ mycket och fÄr leka lite detektiv? : En studie om elevers uppfattningar kring att arbeta med kÀllor i historieÀmnet

Detta Àr en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska kÀllor. Studien beskriver Àven hur förutsÀttningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förÀndrats och hur dagens förutsÀttningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta Àr genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar frÄn ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkÀt med 40 elever i Är 8 och texter och styrdokument analyserade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ historisk empati, Àr att de fÄr arbeta med och ha tillgÄng till rikligt med historiska kÀllor och att de fÄr möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar pÄ att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring kÀllor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lÀrande.

Elevers syn pÄ bildkunskaper

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

PÄ spaning efter det Friska! : -En kartlÀggning av Friskfaktorer och Salutogena hÀlsoindikatorer pÄ tvÄ avdelningar inom en pappersindustri med olika hög andel lÄngtidsfriska

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

Att turismifiera ett land : Ett svenskt perspektiv om Innovasjon Norges arbete som Destination Marketing Organisation utifrÄn en framstÀllningsprocess.

Destination marketing organisations (DMO) Àr ett fenomen som gÄr att studera utifrÄn flera aspekter. Vi valde att utgÄ frÄn DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frÄgestÀllningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen Àr komplex, och detta arbetets syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse för DMOs arbete utifrÄn en egenskapad modell, DMOs framstÀllningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har anvÀnds i studien, dÀr teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats pÄ ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in frÄn en mail intervju med Andreas ØrjasÊter Solhaug pÄ Innovasjon Norge.

ÖverskuldsĂ€ttning som en riskfaktor för ojĂ€mlikhet i mortalitet och dödsspecifika orsaker bland svenska gĂ€ldenĂ€rer som beviljades skuldsanering 2003 och 2004 : En 5-Ă„rig nationell retrospektiv registerstudie

Syfte: LÄnga perioder av överskuldsÀttning medför ofta en försÀmring av den socioekonomiska levnadsnivÄn hos drabbade individer, vilka dÀrmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohÀlsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jÀmfört med normalbefolkningen i motsvarande Älder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gÀldenÀrer som beviljades skuldsanering under Ären 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsÀttning i denna grupp Àr kontrollerad och sÀkerstÀlld genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall frÄn perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hÀmtats frÄn Skatteverkets folkbokföringsregister.

Klimatanpassningen i Sverige, Finland och Holland : Styrningens uppbyggnad, problem och möjligheter

För att möta kommande klimatförÀndringar behövs klimatanpassning vilket innebÀr att skydda samhÀllet mot klimatförÀndringarna och ta tillvara eventuella möjligheter. Olika lÀnder har tillÀmpat olika sÀtt att styra anpassning, vilka generellt kan delas in i top-down och bottom-up styrning. Dessa styrformer generar olika problem och möjligheter för implementering. Till exempel sÄ brister ofta styrning genom top-down implementeringen pÄ lokal nivÄ, medan bottom-up ofta försvÄras av att lokala aktörer saknar resurser i implementering. I denna litteratur och dokumentsbaserade studie undersöker vi aktuell forskning och policydokument för att med stöd av Environmental Governance-teorin, klargöra styrningsformernas uppbyggnad, effektivitet, problem och möjligheter.

EU:s hot mot den Svenska modellen

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Det Àr viktigt att förmedla normer och vÀrden till elever i förberedelseklasser : En kvalitativ studie om vad lÀrare i förberedelseklasser gör till "svensk" kultur

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to ?Swedish? culture by presenting and educate the pupils in this.

Kunskap Àr makt : Kenyanska internatskolepojkars syn pÄ kvinnors tertiÀra utbildning

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas instÀllning till kvinnor somvidareutbildar sig pÄ tertiÀr nivÄ ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. FrÄgestÀllningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig pÄ högskolenivÄ ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jÀmstÀlldhetsfrÄgor i gymnasieskolans lÀroplan och Vision2030-mÄlen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstÄ pojkarnas resonemang i dessa frÄgor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvÀmlighetsurval, och tvÄ styrdokument valdes (Àven de av bekvÀmlighetsskÀl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansÄg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sÀtt för bÄdevÀrlden och Kenya att anvÀnda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade frÀmst pÄ att en högutbildad fru innebar att man kan hjÀlpas Ät i försörjningen av familjenmen ocksÄ för att man blir mer samspelta i sitt Àktenskap.

EkosystemtjÀnster i MKB : bakgrund, granskning & utveckling

I en vÀrld med en stÀndig strÀvan efter en hÄllbar utveckling finns det olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta mot detta mÄl. TillvÀgagÄngssÀtten och rönen utvecklas med jÀmna mellanrum och i dagslÀget Àr hÀnsynstagande av ekosystemtjÀnster aktuellt bÄde internationellt och nationellt. Med ekosystemtjÀnster menas nÄgot som naturen tillhandahÄller och som bidrar till mÀnniskans vÀlfÀrd. EkosystemtjÀnster kan ocksÄ vara nÄgot i naturen som mÀnniskan Àr beroende av. De senaste Ären pÄgÄr ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjÀnster samt integrera ett hÀnsynstagande av dem i bÄde planering och miljöarbete.

?Det Àr svÄrt att rekommendera nÄgot, som man inte vet sÄ mycket om? - Barnmorskors reflektioner om hemförlossningar

Att föda barn Àr en unik hÀndelse i kvinnans liv, och barnmorskorna Àr betydelsefulla för att det skall bli en sÄ bra upplevelse som möjligt. En nationell undersökning frÄn Är 2008 visade att fler kvinnor skulle kunna tÀnka sig att föda i hemmet, om de hade möjligheten. Tidigare studie har visat att sjukvÄrdspersonalen har för lite kunskap om hemförlossningar, samt betydelsen av att föda hemma för den gravida kvinnan och ringa kunskap finns om barnmorskors attityder och tankar om hemförlossningar. Syftet med denna studie var att beskriva hur barnmorskor reflekterar runt kring planerade hemförlossningar. Tio barnmorskor, som inte arbetar med hemförlossningar, frÄn förlossningsavdelningar, BB och mödrahÀlsovÄrd i Mellansverige intervjuades, och intervjuer analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Tryggare kan ingen vara? - Om juridiskt skydd mot varumÀrkesdegeneration

Uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för nÀringsidkare att vÄrda, vÀrna och skydda sina varumÀrken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumÀrkesrÀttens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och pÄ EG-rÀttslig nivÄ Àr kravet pÄ sÀrskiljningsförmÄga juridiskt grundlÀggande för varumÀrkesrÀttens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumÀrken bÄde i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prÀgel pÄ sÀrskiljningsförmÄgan varierar beroende pÄ vilken kategori dÄ det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmÀssiga och fantasinamn som kategorier pÄ varumÀrkesnamn. VarumÀrkesdegeneration innebÀr att varumÀrkets sÀrkskiljningsförmÄga gÄr förlorad, vilket gör varumÀrket till en allmÀn generisk beteckning.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->